Job 40
1 Och Herren svarade Job, och sade:
A tak odpovídaje Hospodin Jobovi, řekl:
2 Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara?
Zdali hádající se s Všemohoucím obviní jej? Kdo chce viniti Boha, nechť odpoví na to.
3 Job svarade Herranom, och sade:
Tehdy odpověděl Job Hospodinu a řekl:
4 Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun.
Aj, chaternýť jsem, což bych odpovídal tobě? Ruku svou kladu na ústa svá.
5 Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
Jednou jsem mluvil, ale nebudu již odmlouvati, nýbrž i podruhé, ale nebudu více přidávati.
6 Och Herren svarade Job utur ett väder, och sade:
Ještě odpovídaje Hospodin z vichru Jobovi, i řekl:
7 Gjorda dina länder som en man. Jag vill fråga dig, och säg du mig:
Přepaš nyní jako muž bedra svá, a nač se tebe tázati budu, oznam mi.
8 Skulle du göra min dom omintet, och fördöma mig, på det du skall vara rättfärdig?
Zdaliž pak i soud můj zrušiti chceš? Což mne odsoudíš, jen abys se sám ospravedlnil?
9 Och hafver du en arm såsom Gud, och kan du med lika röst dundra, såsom han gör?
Čili máš rámě jako Bůh silný, a hlasem jako on hřímáš?
10 Bepryd dig med härlighet, och upphäf dig; kläd dig med lof och äro.
Ozdobiž se nyní vyvýšeností a důstojností, v slávu a okrasu oblec se.
11 Strö ut dins grymhets vrede; se uppå alla högmodiga, och böj dem;
Rozprostři prchlivost hněvu svého, a pohleď na všelikého pyšného, a sniž ho.
12 Och förtryck de ogudaktiga, der de äro;
Pohleď, pravím, na všelikého pyšného, a sehni jej, anobrž setři bezbožné na místě jejich.
13 Begraf dem tillsammans i jordene, och försänk deras prål uti det fördolda;
Skrej je v prachu spolu, tvář jejich zavěž v skrytě.
14 Så vill jag ock bekänna dig, att din högra hand dig hjelpa kan.
A tak i já budu tě oslavovati, že tě zachovává pravice tvá.
15 Si, Behemoth, den jag bredovid dig gjort hafver, han skall äta hö såsom en oxe.
Aj, hle slon, jejž jsem jako i tebe učinil, trávu jí jako vůl.
16 Si, hans kraft är uti hans länder, och hans förmåga i hans buks nafla.
Aj, hle moc jeho v bedrách jeho, a síla jeho v pupku břicha jeho.
17 Hans stjert sträcker sig ut såsom ett ceder; hans hemlig tings senor äro förvecklada.
Jak chce, ohání ocasem svým, ačkoli jest jako cedr; žily lůna jeho jako ratolesti jsou spletené.
18 Hans ben äro såsom kopparrör; hans benlägger såsom jernstafrar.
Kosti jeho jako trouby měděné, hnátové jeho jako sochor železný.
19 Han är begynnelsen af Guds vägar, den honom gjort hafver, han öfverfaller honom med sitt svärd.
Onť jest přední z účinků Boha silného, učinitel jeho sám na něj doložiti může meč svůj.
20 Bergen bära honom gräs, och all vilddjur spela der.
Hory zajisté přinášejí mu pastvu, a všecka zvěř polní hrá tam.
21 Han ligger i skuggan fördold, i rör och i träck.
V stínu léhá, v soukromí mezi třtím a bahnem.
22 Busken öfvertäcker honom med sin skugga, och pilträ vid bäcker öfvertäcka honom.
Dříví stín dávající stínem svým jej přikrývá, a vrbí potoční obkličuje jej.
23 Si, han uppsluker strömmen, och grufvar sig intet; han låter sig tycka, att han vill uttömma Jordanen med sin mun.
Aj, zadržuje řeku tak, že nemůže pospíchati; tuší sobě, že požře Jordán v ústa svá.
24 Likväl griper man honom med sin egen ögon, och med snöre igenomborrar man honom hans näso.
Zdaž kdo před očima jeho polapí jej, aneb provazy protáhne chřípě jeho?
