Job 4

1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

UElifazi umThemani wasephendula wathi:

2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?

Uba sizama ilizwi kuwe, uzadabuka yini? Kodwa ngubani ongazibamba emazwini?

3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.

Khangela, uqondisile abanengi, waqinisa izandla ezibuthakathaka.

4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.

Amazwi akho amvusile okhubekayo, waqinisa amadolo axegayo.

5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.

Kodwa khathesi kufikile kuwe, uyadinwa; kuyakuthinta wena, utshaywa luvalo.

6 Ja, der är nu din ( Guds ) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.

Ukwesaba kwakho uNkulunkulu kakusiso isibindi sakho yini, lobuqotho bendlela zakho ithemba lakho?

7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?

Akukhumbule, ngubani owake wachithwa engelacala? Kumbe abalungileyo bake baqunywa ngaphi?

8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;

Njengengikubonileyo, abalima ububi behlanyela udubo, bavuna khona.

9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.

Ngokuphephetha kukaNkulunkulu bayabhubha, langokuphefumula kwamakhala akhe bayaphela.

10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.

Ukubhonga kwesilwane, lelizwi lesilwane esesabekayo, lamazinyo amabhongo esilwane, kwephukile.

11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.

Isilwane esidala siyabhubha ngokuswela impango, lemidlwane yesilwanekazi isabalale.

12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.

Ngasenginyenyezelwa ilizwi, lendlebe yami yemukela okuncinyane kwalo.

13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;

Phakathi kwemicabango yemibono yebusuku, lapho ubuthongo obukhulu busehlela abantu,

14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.

ukwesaba kwangifikela lokuthuthumela okwenza ubunengi bamathambo ami baqhaqhazela.

15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.

Kwasekusedlula umoya ebusweni bami, loboya benyama yami bavuka.

16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:

Wema, kodwa angikuqondanga ukubonakala kwawo; isimo sasiphambi kwamehlo ami; kwathula, ngasengisizwa ilizwi lisithi:

17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?

Kambe umuntu angalunga okwedlula uNkulunkulu? Umuntu angahlambuluka okwedlula uMenzi wakhe yini?

18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.

Khangela, kazithembi inceku zakhe, lengilosi zakhe uthi zingabaphosisi.

19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.

Kangakanani abahlala endlini zebumba, abasisekelo sabo sisethulini, abachotshozwa phambi kwenundu.

20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;

Bakhandwa kusukela ekuseni kuze kube kusihlwa, kungelakunanzwa bayabhubha kuze kube nininini.

21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.

Ubuhle babo kabususwa labo yini? Bayafa kodwa bengalanhlakanipho.