Job 4
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
데만 사람 엘리바스가 대답하여 가로되
2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?
누가 네게 말하면 네가 염증이 나겠느냐 날지라도 누가 참고 말 하지 아니하겠느냐
3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.
전에 네가 여러 사람을 교훈하였고 손이 늘어진 자면 강하게 하였고
4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.
넘어져 가는 자를 말로 붙들어 주었고 무릎이 약한 자를 강하게 하였거늘
5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.
이제 이 일이 네게 임하매 네가 답답하여 하고 이 일이 네게 당하매 네가 놀라는구나
6 Ja, der är nu din ( Guds ) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.
네 의뢰가 경외함에 있지 아니하냐 네 소망이 네 행위를 완전히 함에 있지 아니하냐
7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?
생각하여 보라 죄없이 망한 자가 누구인가 정직한 자의 끊어짐이 어디 있는가
8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;
내가 보건대 악을 밭갈고 독을 뿌리는 자는 그대로 거두나니
9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.
다 하나님의 입기운에 멸망하고 그 콧김에 사라지느니라
10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.
사자의 우는 소리와 사나운 사자의 목소리가 그치고 젊은 사자의 이가 부러지며
11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.
늙은 사자는 움킨 것이 없어 죽고 암사자의 새끼는 흩어지느니라
12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.
무슨 말씀이 내게 가만히 임하고 그 가는 소리가 내 귀에 들렸었나니
13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;
곧 사람이 깊이 잠들 때쯤 하여서니라 내가 그 밤의 이상으로 하여 생각이 번거로울 때에
14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.
두려움과 떨림이 내게 이르러서 모든 골절이 흔들렸었느니라
15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.
그 때에 영이 내 앞으로 지나매 내 몸에 털이 주뼛하였었느니라
16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:
그 영이 서는데 그 형상을 분변치는 못하여도 오직 한 형상이 내 눈앞에 있었느니라 그 때 내가 종용한 중에 목소리를 들으니 이르기를
17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?
인생이 어찌 하나님보다 의롭겠느냐 사람이 어찌 그 창조하신 이보다 성결하겠느냐
18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.
하나님은 그 종이라도 오히려 믿지 아니하시며 그 사자라도 미련하다 하시나니
19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.
하물며 흙 집에 살며 티끌로 터를 삼고 하루살이에게라도 눌려 죽을 자이겠느냐
20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;
조석 사이에 멸한바 되며 영원히 망하되 생각하는 자가 없으리라
21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.
장막 줄을 그들에게서 뽑지 아니하겠느냐 그들이 죽나니 지혜가 없느니라
