Job 4

1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

時にテマン人エリパズ答へて曰く

2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?

人もし汝にむかひて言詞を出さば汝これを厭ふや 然ながら誰か言で忍ぶことを得んや

3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.

さきに汝は衆多の人を誨へ諭せり 手の埀たる者をばこれを強くし

4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.

つまづく者をば言をもて扶けおこし 膝の弱りたる者を強くせり

5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.

然るに今この事汝に臨めば汝悶え この事なんぢに加はれば汝おぢまどふ

6 Ja, der är nu din ( Guds ) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.

汝は神を畏こめり 是なんぢの依賴む所ならずや 汝はその道を全うせり 是なんぢの望ならずや

7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?

請ふ想ひ見よ 誰か罪なくして亡びし者あらん 義者の絶れし事いづくに在や

8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;

我の觀る所によれば不義を耕へし惡を播く者はその穫る所も亦是のごとし

9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.

みな神の氣吹によりて滅びその鼻の息によりて消うす

10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.

獅子の吼 猛き獅子の聲ともに息み 少き獅子の牙折れ

11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.

大獅子獲物なくして亡び小獅子散失す

12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.

前に言の密に我に臨めるありて我その細聲を耳に聞得たり

13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;

即ち人の熟睡する頃我夜の異象によりて想ひ煩ひをりける時

14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.

身に恐懼をもよほして戰慄き 骨節ことごとく振ふ

15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.

時に靈ありて我面の前を過ければ我は身の毛よだちたり

16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:

その物立とまりしが我はその状を見わかつことえざりき 唯一の物の象わが目の前にあり 時に我しづかなる聲を聞けり云く

17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?

人いかで神より正義からんや 人いかでその造主より潔からんや

18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.

彼はその僕をさへに恃みたまはず 其使者をも足ぬ者と見做たまふ

19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.

况んや土の家に住をりて塵を基とし蜉蝣のごとく亡ぶる者をや

20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;

是は朝より夕までの間に亡びかへりみる者もなくして永く失逝る

21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.

その魂の緒あに絶ざらんや皆悟ること無して死うす