Job 4

1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

ויען אליפז התימני ויאמר

2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?

הנסה דבר אליך תלאה ועצר במלין מי יוכל

3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.

הנה יסרת רבים וידים רפות תחזק

4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.

כושל יקימון מליך וברכים כרעות תאמץ

5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.

כי עתה תבוא אליך ותלא תגע עדיך ותבהל

6 Ja, der är nu din ( Guds ) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.

הלא יראתך כסלתך תקותך ותם דרכיך

7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?

זכר-נא--מי הוא נקי אבד ואיפה ישרים נכחדו

8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;

כאשר ראיתי חרשי און וזרעי עמל יקצרהו

9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.

מנשמת אלוה יאבדו ומרוח אפו יכלו

10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.

שאגת אריה וקול שחל ושני כפירים נתעו

11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.

ליש אבד מבלי-טרף ובני לביא יתפרדו

12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.

ואלי דבר יגנב ותקח אזני שמץ מנהו

13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;

בשעפים מחזינות לילה בנפל תרדמה על-אנשים

14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.

פחד קראני ורעדה ורב עצמותי הפחיד

15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.

ורוח על-פני יחלף תסמר שערת בשרי

16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:

יעמד ולא אכיר מראהו-- תמונה לנגד עיני דממה וקול אשמע

17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?

האנוש מאלוה יצדק אם מעשהו יטהר-גבר

18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.

הן בעבדיו לא יאמין ובמלאכיו ישים תהלה

19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.

אף שכני בתי-חמר--אשר-בעפר יסודם ידכאום לפני-עש

20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;

מבקר לערב יכתו מבלי משים לנצח יאבדו

21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.

הלא-נסע יתרם בם ימותו ולא בחכמה