< Job 4 >
1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:
特曼人厄里法次開始說:
2 Du lider tilläfventyrs icke gerna, om man försöker att tala med dig? Men ho kan låtat?
人若和你講話,你能忍受嗎﹖但誰又能忍住不說﹖
3 Si, du hafver undervisat många, och styrkt trötta händer.
看,你曾勸戒過許多人,堅固過軟弱無能的人;
4 Ditt tal hafver upprest dem, som fallne voro; och bäfvande knä hafver du förstärkt.
你的話扶起了跌倒的人,堅固了膝弱無力的人;
5 Men nu, medan det kommer på dig, varder du förtvinad; och nu, medan det drabbar på dig, förskräckes du.
但是現今災禍一臨於你,你就萎靡不振;一接觸你,你就沮喪失意。
6 Ja, der är nu din ( Guds ) fruktan, din tröst, ditt hopp, och din fromhet.
你敬畏天主之情,豈不是你的依靠﹖你完善的行為,豈不是你的希望﹖
7 Käre, tänk uppå, hvar är någor oskyldiger förgången? Eller hvar äro de rättfärdige någon tid utrotade?
請想:那有無辜者喪亡﹖那有正直者消逝﹖
8 Såsom jag väl sett hafver, de som vedermödo plöjde, och olycko sådde, de skåro det ock upp;
照我所見:那播種邪惡的,必收邪惡;散佈毒害的,必收毒害。
9 Att de äro genom Guds anda förgångne, och af hans vredes anda förgjorde.
天主一噓氣,他們即滅亡;一發怒氣,他們即消失。
10 Lejonens rytande, och lejinnones röst, och de unga lejons tänder äro sönderbrutna.
獅吼豹嗥完全止息,幼獅的牙齒也被打碎;
11 Lejonet är förgånget, att det icke mera röfvar; och de unga lejon äro förskingrade.
壯獅因缺獵物而滅絕,牝獅幼子各自東西離散。
12 Och till mig är kommet ett hemligit ord, och mitt öra hafver deraf fått något märkeligit.
我竊聽到一句話,我耳聽見細語聲。
13 Då jag begrundade nattenes syner, då sömnen faller på menniskorna;
當人沉睡時,夜夢多幻象;
14 Då kom fruktan och bäfvande mig uppå, och all min ben förskräcktes.
我恐怖戰慄,全身骨頭發抖。
15 Och då anden gick framom mig, reste mig håret på minom kropp.
寒風掠過我面,使我毛髮悚然。
16 Då stod en för min ögon, och dess skapnad kände jag intet; han var stilla, och jag hörde ena röst:
他停立不動,但我不能辨其形狀;我面前出現形影,我聽見細微的聲音:
17 Huru kan en menniska vara rättfärdigare än Gud; eller en man vara renare än han, som honom gjort hafver?
人豈能在天主前自以為義﹖在造他者前,自以為潔﹖
18 Si, ibland sina tjenare finner han icke trohet, och i sinom Änglom finner han dårhet.
看,他的僕役,他還不信;他的使者,他還歸罪,
19 Huru mycket mer de som bo i lerhus; och de der grundade äro på jordene, skola förtäras af matk.
何況那以泥屋為居所,以塵土為基礎的人! 他們為人踐踏,有如蠹蟲;
20 Det varar ifrå morgonen intill aftonen, så varda de upphuggne; och förr än de varda det varse, äro de platt borto;
晨昏間即化為齏粉,永遠消亡而無人一顧。
21 Och deras käraste förgås; och dö ock oförvarandes.
幕索如已自斷,他們豈不是因缺少智慧而死亡﹖