Job 39
1 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
“Iwe unoziva nguva inobereka ngururu here? Unocherechedza kana nondo dzichibereka vana vadzo here?
2 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
Unoverenga mwedzi kusvikira dzabereka here? Unoziva nguva yadzinobereka here?
3 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
Dzinotsivama pasi dzigobereka vana vadzo; kurwadziwa kwadzo kwapera.
4 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
Vana vadzo vanowanda vagokura vakasimba musango; vanoenda uye havadzokizve.
5 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
“Ndianiko akaregedza mbizi ichienda? Ndianiko akasunungura tambo dzayo?
6 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
Ndakaipa renje kuti uve musha wayo, nyika yomunyu sougaro hwayo.
7 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
Inoseka bope riri muguta; hainzwi kudaidzira kwomuchairi.
8 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
Inoita zvikomo mafuro ayo uye inotsvaka zvinhu zvose zvinenge zvakapfumvudza.
9 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
“Ko, nyati ingabvuma kukushandira here? Ko, ingagara mudanga rako usiku here?
10 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
Ko, ungagona kuifambisa mumiforo namahanisi here? Ko, ingarima mipata mushure mako here?
11 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
Ungavimba nesimba rayo guru here? Ko, ungaisiyira basa rako rinorema here?
12 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
Ungavimba nayo kuti ikutakurire zviyo zvako uye igozviunza paburiro rako here?
13 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
“Mapapiro emhou anopapama nomufaro mukuru, asi haangaenzaniswi namapapiro uye neminhenga yedambiramurove.
14 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
Zvirokwazvo inokandira mazai ayo muvhu igoarega achidziyirwa mujecha,
15 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
isina hanya kuti rutsoka rungaapwanya, kana kuti mhuka dzesango dzingaatsika.
16 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
Inobata vana vayo noukasha, kunge vasati vari vayo; haina hanya kuti yakatambudzika pasina,
17 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
nokuti Mwari haana kuisa njere mairi kana kuipa mugove wepfungwa dzakanaka.
18 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
Asi kana ikatambanudza mapapiro ayo kuti imhanye, inoseka bhiza nomutasvi waro.
19 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
“Iwe unopa bhiza simba raro kana kushongedza mutsipa waro nezenze rinopepereka here?
20 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
Ndiwe unoita kuti rikwakuke semhashu, richivhundutsira nokupfeza, kwokuzvikudza kwaro here?
21 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
Rinoteta risingatyi, richifarira simba raro, rigobuda richienda kundorwa.
22 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
Rinoseka kutya, harina charinotya; haritizi munondo.
23 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
Goba remiseve rinorira parutivi paro, pamwe chete nepfumo nebakatwa zvinovaima.
24 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
Neshungu rinodya ivhu; harigoni kumira rakadzikama kana richinzwa kurira kwehwamanda.
25 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
Pakurira kwehwamanda rinopfeza, roti, ‘Hekani!’ Rinofembedza hwema hwehondo ichiri kure, kudanidzira kwavakuru vehondo nemheremhere yehondo.
26 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
“Ko, rukodzi runobhururuka nouchenjeri hwako here parunotambanudza mapapiro arwo rwakananga zasi?
27 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene?
Ko, gondo rinobhururuka nokuda kwokurayira kwako here richindovaka dendere raro pakakwirira?
28 I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum.
Rinogara pamawere uye rinovatapo usiku; shongwe yedombo ndiyo nhare yaro.
29 Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort.
Riri ipapo rinotsvaka zvokudya zvaro; meso aro anozviona zvichiri kure.
30 Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han.
Vana varo vanodya ropa, uye pane chakaurayiwa ndipo pariri.”
