Job 39

1 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?

“Ka san lokacin da awakin kan dutse suke haihuwa? Ko ka taɓa lura da yadda batsiya take haihuwa?

2 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?

Kana ƙirga watanni nawa suke yi kafin su haihu? Ka san lokacin da suke haihuwa?

3 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.

Suna kwanciya su haifi’ya’yansu; naƙudarsu ta ƙare bayan sun haihu.

4 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.

’Ya’yansu suna girma kuma suna girma cikin ƙarfi a jeji; sukan tafi ba su dawowa.

5 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;

“Wane ne yake sakin jakin dawa yă bar shi? Wane ne yake kunce igiyoyinsu?

6 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?

Na sa jeji yă zama gidansa ƙasar gishiri kuma ta zama wurin zamansa.

7 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.

Yana dariyar hargitsin da yake faruwa a cikin gari; ba ya jin tsawar mai tuƙa shi.

8 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.

Yana kiwo a kan tuddai don abincinsa yana neman kowane ɗanyen abu mai ruwan ciyawa.

9 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?

“Ko ɓauna zai yarda yă zauna a wurin sa wa dabbobi abinci? Zai tsaya a ɗakin dabbobinka da dare?

10 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?

Ko za ka iya daure shi da igiya a kwarin kunya? Zai yi maka buɗar gonarka?

11 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?

Ko za ka dogara da shi don yawan ƙarfinsa? Za ka bar masa nauyin aikinka?

12 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?

Ko za ka amince da shi yă kawo maka hatsinka gida yă tattara shi a masussuka?

13 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;

“Fikafikan jimina suna bugawa cike da farin ciki amma ba za su gwada kansu da fikafikan da na shamuwa ba.

14 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.

Tana sa ƙwai nata a ƙasa kuma ta bar su su yi ɗumi a cikin ƙasa,

15 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.

ba tă damu ko za a taka su a fasa su, ko waɗansu manyan dabbobi za su tattake su.

16 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;

Tana tsananta wa’ya’yanta kamar ba nata ba ba tă damu da wahalar da ta sha ba.

17 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.

Gama Allah bai ba ta hikima ba ko kuma iya fahimta.

18 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.

Duk da haka sa’ad da ta buɗe fikafikanta ta shara da gudu tana yi wa doki da mai hawansa dariya.

19 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?

“Ko kai ne kake ba doki ƙarfinsa kai kake rufe wuyansa da geza mai yawa?

20 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.

Ko kai kake sa shi yă yi tsalle kamar fāra, ba ya jin tsoro sai dai a ji tsoronsa.

21 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.

Yana takawa da ƙarfi yana jin daɗin ƙarfinsa yana shiga filin yaƙi gabagadi.

22 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;

Yana yi wa tsoro dariya ba ya jin tsoron kome; ba ya guje wa takobi.

23 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.

Kwari a baka yana lilo a gabansa kibiya da māshi suna wuce kansa.

24 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.

Yana kartar ƙasa da ƙarfi; ba ya iya tsayawa tsab sa’ad da ya ji busar ƙaho.

25 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.

Da jin ƙarar ƙaho sai ya ce, ‘Yauwa!’ Ya ji ƙanshin yaƙi daga nesa, da ihun shugabannin yaƙi.

26 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?

“Ko ta wurin hikimarka ce shirwa take firiya take kuma baza fikafikanta zuwa kudu?

27 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene?

Ko da umarninka ne shaho yake firiya ya kuma yi sheƙarsa a can sama?

28 I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum.

Yana zama a kan dutse yă zauna a wurin da dare; cikin duwatsu ne wurin zamansa.

29 Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort.

Daga can yake neman abincinsa; idanunsa suna gani daga nesa.

30 Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han.

’Ya’yansa suna shan jini, inda akwai waɗanda aka kashe nan za a same shi.”