Job 39
1 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
Eske ou konnen lè kabrit mawon yo ap fè pitit? Eske ou janm wè kote fenmèl yo ap miba?
2 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
Eske ou konnen konbe mwa yo pote yon pitit nan vant yo? Kilè pitit yo rive dat pou yo fèt?
3 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
Eske ou konnen lè yo pral kwoupi pou miba, lè y'ap fè pitit yo nan mitan dezè a?
4 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
Pitit yo grandi, yo pran fòs, yo kite manman yo, y' ale, yo pa tounen.
5 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
Ki moun ki bay bourik mawon libète yo? Ki moun ki lage yo nan savann?
6 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
Mwen ba yo dezè pou kay yo. Mwen kite yo viv nan savann tè sale a.
7 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
Tout bri k'ap fèt nan lavil yo pa di yo anyen. Pesonn pa ka donte yo pou fè yo travay.
8 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
Yo mache nan tout mòn yo dèyè manje. Y'ap chache fèy vèt pou yo mete anba dan yo.
9 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
Eske ou ka fè bèf mawon travay pou ou? Eske l'ap rete pase nwit mare nan lakou kay ou?
10 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
Eske ou ka pase kòd nan kou yonn pou fè l' raboure tè a pou ou? Eske ou ka fè l' rale chari pou woule tè jaden ou yo?
11 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
Eske ou ka konte sou gwo fòs kouraj li pou fè li travay di pou ou?
12 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
Eske ou kwè l'ap asepte pote rekòt ou soti nan jaden? Eske l'ap asepte ranmase grenn ou yo sou glasi?
13 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
Otrich alèz lè l'ap bat zèl li, men, li pa ka vole tankou sigòy.
14 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
Otrich la ponn ze l' yo atè konsa. Se chalè tè a ki fè yo kale.
15 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
Li pa konnen nenpòt moun k'ap pase ka pile yo, nenpòt bèt nan raje ka kraze yo anba pye.
16 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
Li fè tankou ze yo pa pou li. Sa pa di l' anyen si li bay tèt li tout lapenn ponn ze yo pou gremesi,
17 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
Se mwen menm, Bondye, ki fè l' sòt konsa, ki pa ba li lespri menm.
18 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
Men, lè l' pran kouri, nanpwen kavalye sou chwal ki ka pran devan l'.
19 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
Eske se ou menm ki bay chwal yo fòs, ki mete bèl krenyen sou kou yo?
20 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
Eske se ou ki fè yo sote ponpe tankou kabrit, ki fè yo ranni pou fè moun pè?
21 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
Y'ap pyafe konsa nan ti fon yo, y'ap bat tè a ak zago yo. Yo kouri ak tout fòs yo lè yo nan lagè.
22 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
Se brave danje yo ye. Yo pa janm pè anyen. Pa gen zam ki pou fè yo fè bak.
23 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
Lè konsa, ti sak flèch ki nan do kavalye yo ap fè bri. Lans ak frenn ki nan men yo ap fè zèklè.
24 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
Yo eksite, yo pa ka tann. Y'ap kouri sou lènmi an. Lè yo tande twonpèt la soufle, yo pa ka rete an plas.
25 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
Chak fwa twonpèt la soufle, yo fè han! Yo gen tan pran sant batay la byen lwen. Yo tande chèf yo k'ap pase lòd byen fò.
26 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
Eske se ou ki moutre grigri jan pou l' vole lè li louvri zèl li yo vole ale nan sid?
27 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene?
Eske se ou ki bay malfini lòd pou li fè nich li byen wo sou tèt mòn yo?
28 I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum.
Li rete sou tèt gwo wòch yo. Se la li pase nwit. Kote l' ye a, moun pa ka vin pran l'.
29 Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort.
Se la li rete, l'ap veye bèt pou l' trape manje. Li te mèt byen lwen, l'ap wè yo ak je li.
30 Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han.
Se san bèt ti malfini yo bwè. Kote ki gen kadav, se la yo ye.
