Job 38

1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:

Mukama n’addamu Yobu ng’ayita mu muyaga, n’ayogera nti,

2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?

“Ani ono aleeta ekizikiza ku kuteesa kwange, n’ebigambo ebitaliimu magezi?

3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?

Yambala ebyambalo byo ng’omusajja, mbeeko bye nkubuuza naawe onziremu.

4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:

“Wali ludda wa nga nteekawo emisingi gy’ensi? Mbuulira bw’oba otegeera.

5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?

Ani eyasalawo ebipimo byayo? Ddala oteekwa okuba ng’omanyi! Oba ani eyagipima n’olukoba?

6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;

Entobo zaayo zaateekebwa ku ki?

7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?

Emunyeenye ez’oku makya bwe zaali ziyimba, era n’abaana ba Katonda bonna nga baleekaana olw’essanyu,

8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;

ani eyasiba enzigi n’aggalira ennyanja, bwe yava mu lubuto lwayo?

9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;

“Bwe nakolera ebire ekyambalo kyabyo, ne mbisibira mu kizikiza ekikwafu,

10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;

bwe n’abiteekerawo we bikoma ne mbiteerako emitayimbwa n’enzigi,

11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?

bwe nagamba nti, Wano we mutuuse we munaakoma temujja kweyongerayo, era wano amayengo gammwe ag’amalala we ganaakoma?

12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;

“Oba wali olagidde ku budde okukya kasookedde obaawo ku nsi, oba emmambya okugiraga ekifo kyayo,

13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?

eryoke ekwate ensi w’ekoma eginyeenye esuule eri ababi bagiveeko bagwe eri?

14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;

Ensi eggyayo ebyafaayo byayo n’eba ng’ebbumba wansi w’akabonero, ebyafaayo ebyo ne byefaananyiriza olugoye.

15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.

Abakozi b’ebibi bammibwa ekitangaala kyabwe, n’omukono gwabwe gwe bayimusa gumenyebwa.

16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?

“Wali otuuseeko ku nsulo ennyanja w’esibuka, oba n’olaga mu buziba bw’ennyanja?

17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?

Wali obikuliddwa enzigi z’emagombe? Oba wali olabye enzigi z’ekisiikirize ky’okufa?

18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?

Wali otegedde obugazi bw’ensi? Byogere, oba bino byonna obimanyi.

19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;

“Ekkubo eridda mu nnyumba omusana gye gusula liri ludda wa? N’ekifo ekizikiza gye kisula kye kiruwa?

20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?

Ddala, osobola okubitwala gye bibeera? Omanyi ekkubo erigenda gye bisula?

21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?

Ddala oteekwa okuba ng’obimanyi, kubanga wali wazaalibwa dda!

22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;

“Wali oyingidde amazzi agakwata mu butiti, gye gaterekebwa, oba wali olabye omuzira gye guterekebwa?

23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?

Bye nterekera ebiseera eby’emitawaana, bikozesebwe mu nnaku ez’entalo n’okulwana?

24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?

Kkubo ki erituusa ekitangaala ky’omusana gye kisaasaanira, oba empewo ey’ebuvanjuba gy’esaasaanira ku nsi?

25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;

Ani akubira amataba emikutu mwe ganaayita, oba ekkubo eggulu eribwatuka mwe liyita?

26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;

Ani atonnyesa enkuba mu nsi abantu mwe batabeera, eddungu omutali muntu yenna,

27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?

n’okufukirira ettaka eryalekebwa awo, eryazika, n’okulimezaako omuddo?

28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?

Enkuba erina kitaawe waayo? Ani azaala amatondo ag’omusulo?

29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;

Omuzira guva mu lubuto lw’ani? Ani azaala obutiti obukwafu obw’omu ggulu,

30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?

amazzi mwe gakwatira ne gakaluba ng’amayinja, ne kungulu kw’obuziba ne kukwata?

31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?

“Oyinza okuziyiza okwakaayakana kwa Kakaaga, oba okutaggulula enkoba za Ntungalugoye?

32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?

Oyinza okufulumya emunyeenye ziveeyo zaake ng’ekiseera kyazo kituuse, oba okuluŋŋamya eddubu n’abaana balyo?

33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?

Omanyi amateeka n’obufuzi bw’eggulu? Oyinza okuteekawo obufuzi bw’alyo oba obwa Katonda ku nsi?

34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?

“Oyinza okuyimusa eddoboozi lyo oleekaanire ebire, olyoke obiggyemu amataba gakubikke?

35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?

Ggwe otuma eggulu limyanse era libwatuke? Lisobola okukweyanjulira nti, ‘Tuutuno tuli wano’?

36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?

Ani eyateeka amagezi mu mutima gw’omuntu, oba eyateeka okutegeera mu mmeeme?

37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,

Ani alina amagezi agabala ebire? Ani ayinza okuwunzika ebibya by’amazzi eby’omu ggulu,

38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?

enfuufu ng’efuuse ettaka ekkalu, era amafunfugu ne geegattira ddala?

39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;

“Empologoma enkazi, oyinza okugiyiggira ky’eneerya, oba okuliisa empologoma n’ozimalako enjala,

40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?

bwe zeezinga mu mpuku zaazo, oba bwe zigalamira nga ziteeze mu bisaka?

41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?

Ani awa namuŋŋoona emmere, abaana baayo bwe bakaabirira Katonda, nga batambulatambula nga babuliddwa emmere?”