< Job 38 >
1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
때에 여호와께서 폭풍 가운데로서 욥에게 말씀하여 가라사대
2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
무지한 말로 이치를 어둡게 하는 자가 누구냐?
3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
너는 대장부처럼 허리를 묶고 내가 네게 묻는 것을 대답할지니라
4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
내가 땅의 기초를 놓을 때에 네가 어디 있었느냐? 네가 깨달아 알았거든 말할지니라
5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
누가 그 도량을 정하였었는지 누가 그 준승을 그 위에 띄웠었는지 네가 아느냐?
6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
그 주초는 무엇 위에 세웠으며 그 모퉁이 돌은 누가 놓았었느냐?
7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
그 때에 새벽 별들이 함께 노래하며 하나님의 아들들이 다 기쁘게 소리하였었느니라
8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
바닷물이 태에서 나옴 같이 넘쳐 흐를 때에 문으로 그것을 막은 자가 누구냐?
9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
그 때에 내가 구름으로 그 의복을 만들고 흑암으로 그 강보를 만들고
10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
계한을 정하여 문과 빗장을 베풀고
11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
이르기를 네가 여기까지 오고 넘어가지 못하리니 네 교만한 물결이 여기 그칠지니라 하였었노라
12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
네가 나던 날부터 아침을 명하였었느냐? 새벽으로 그 처소를 알게 하여
13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
그것으로 땅끝에 비취게 하고 악인을 그 가운데서 구축한 일이 있었느냐?
14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
땅이 변화하여 진흙에 인친 것 같고 만물이 옷 같이 나타나되
15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
악인에게는 그 빛이 금한바 되고 그들의 높이 든 팔이 꺽이느니라
16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
네가 바다 근원에 들어갔었느냐? 깊은 물밑으로 걸어 다녔었느냐?
17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
사망의 문이 네게 나타났었느냐? 사망의 그늘진 문을 네가 보았었느냐?
18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
땅의 넓이를 네가 측량하였었느냐? 다 알거든 말할지니라
19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
광명의 처소는 어느 길로 가며 흑암의 처소는 어디냐?
20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
네가 능히 그 지경으로 인도할 수 있느냐? 그 집의 길을 아느냐?
21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
네가 아마 알리라 네가 그 때에 났었나니 너의 년수가 많음이니라
22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
네가 눈 곳간에 들어갔었느냐? 우박 창고를 보았느냐?
23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
내가 환난 때와 전쟁과 격투의 날을 위하여 이것을 저축하였노라
24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
광명이 어느 길로 말미암아 뻗치며 동풍이 어느 길로 말미암아 땅에 흩어지느냐?
25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
누가 폭우를 위하여 길을 내었으며 우뢰의 번개 길을 내었으며
26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
사람 없는 땅에, 사람 없는 광야에 비를 내리고
27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
황무하고 공허한 토지를 축축하게 하고 연한 풀이 나게 하였느냐?
28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
비가 아비가 있느냐? 이슬 방울은 누가 낳았느냐?
29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
얼음은 뉘 태에서 났느냐? 공중의 서리는 누가 낳았느냐?
30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
물이 돌 같이 굳어지고 해면이 어느니라
31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
네가 묘성을 매어 떨기 되게 하겠느냐? 삼성의 띠를 풀겠느냐?
32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
네가 열두 궁성을 때를 따라 이끌어 내겠느냐? 북두성과 그 속한 별들을 인도하겠느냐?
33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
네가 하늘의 법도를 아느냐? 하늘로 그 권능을 땅에 베풀게 하겠느냐?
34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
네 소리를 구름에 올려 큰 물로 네게 덮이게 하겠느냐?
35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
네가 번개를 보내어 가게 하되 그것으로 네게 우리가 여기 있나이다 하게 하겠느냐?
36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
가슴 속의 지혜는 누가 준 것이냐? 마음 속의 총명은 누가 준 것이냐?
37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
누가 지혜로 구름을 계수하겠느냐? 누가 하늘의 병을 쏟아
38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
티끌로 진흙을 이루며 흙덩이로 서로 붙게 하겠느냐?
39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
네가 암사자를 위하여 식물을 사냥하겠느냐? 젊은 사자의 식량을 채우겠느냐?
40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
그것들이 굴에 엎드리며 삼림에 누워서 기다리는 때에니라
41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
까마귀 새끼가 하나님을 향하여 부르짖으며 먹을 것이 없어서 오락가락 할 때에 그것을 위하여 먹을 것을 예비하는 자가 누구냐?