Job 38

1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:

Konsa, Bondye te reponn Job nan van toubiyon an:

2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?

Se kilès sa a ki twouble konsèy Mwen an ak pawòl san konesans yo?

3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?

Alò, mare senti ou tankou gason, M ap mande ou e ou va enstwi M!

4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:

“Kote ou te ye lè M te poze fondasyon mond lan? Pale si ou gen bon konprann,

5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?

Se kilès ki te etabli mezi li? Konsi ou konnen? Oswa se kilès ki te lonje lign sou li?

6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;

Sou kilès baz li yo te fonse? Oswa se kilès ki te poze ang prensipal li a,

7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?

lè zetwal maten yo te chante ansanm, e tout fis Bondye yo te rele fò ak gran jwa?

8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;

“Oswa se kilès ki te delimite lanmè a ak pòt yo, lè l te pete sòti nan vant lemonn nan;

9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;

lè M te fè yon nwaj sèvi vètman li e fènwa byen pwès kon rad anfans li,

10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;

epi Mwen te plase lizyè sou li, e te kadnase pòt li yo,

11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?

lè Mwen te di: ‘Men la, ou va rive e pa plis; men la vag ògèy ou va rete’?

12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;

“Èske pandan tout vi ou, ou te pase lòd pou maten rive, e fè solèy granmaten an konnen plas li,

13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?

pou l ta kenbe mechan yo sou pwent latè e souke l nèt pou yo sòti ladann?

14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;

Li vin chanje tankou ajil anba yon so; epi prezante la tankou yon abiman.

15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.

Sou mechan yo, limyè yo retire e bwa souleve a vin kase.

16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?

“Èske ou konn antre nan sous lanmè yo, oswa mache nan fon pwofondè a?

17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?

Èske pòtay lanmò yo te konn vin vizib a ou menm? Oswa èske ou konn wè pòtay lonbraj lanmò yo?

18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?

Èske ou te konprann gwosè ak lajè tout tè a? Di M si ou konnen tout sa a.

19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;

“Kote chemen an ye pou rive nan abitasyon limyè a? Epi tenèb la, kote landwa li,

20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?

pou ou ta mennen li nan limit li, pou ou ta kab konprann chemen pou rive lakay li?

21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?

Fòk ou konnen paske ou te fèt avan sa, e kantite jou ou yo vast!

22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;

Èske ou konn antre nan kay depo nèj yo, oswa èske ou konn wè kay depo pou lagrèl yo,

23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?

ke M te rezève pou tan twoub la, pou jou lagè ak batay la?

24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?

Kote chemen a ki pou fè loray divize a oswa ki kote van lès la te gaye sou tè a?

25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;

“Se kilès ki te kreve yon kanal pou gran inondasyon an, oswa yon chemen pou eklè ak tonnè a,

26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;

Pou mennen lapli nan yon teren kote nanpwen moun, nan yon dezè san pèsòn ladann,

27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?

Pou satisfè yon peyi savann dezole e fè grenn zèb yo vin jèmen.

28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?

Èske lapli gen papa? Oswa se kilès ki te reyisi fè gout lawouze yo?

29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;

Nan ki vant manman a sila glas la te sòti? Epi fredi syèl la, se kilès ki te fè nesans li?

30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?

Dlo vin di tankou wòch e sifas pwofondè a vin prizonye ladann.

31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?

“Èske ou konn mare chenn zetwal Pleiades yo, oswa lage kòd zetwal Orion yo?

32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?

Èske ou kab mennen fè parèt tout sign Zodyak yo nan sezon yo, oswa gide zetwal Gran Lous la ak pitit li yo?

33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?

Èske ou konnen tout règleman syèl la, oswa èske ou kab etabli règleman pa yo sou tè a?

34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?

Èske ou kab leve vwa ou rive nan nwaj yo, pou fè gwo kantite dlo vin kouvri ou?

35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?

Èske ou kab voye ekleraj yo pou yo rive di ou: ‘Men nou isit la’?

36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?

Se kilès ki te mete sajès nan kè lòm, oswa te bay bon konprann nan panse a?

37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,

Se kilès ki kab konte nwaj yo ak sajès, oswa vide gwo krich dlo syèl yo,

38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?

Pou pousyè a vin di nan yon gwo ma dlo e bòl tè yo vin kole ansanm?

39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;

“Èske ou kab fè lachas pou bay lyon an manje, oswa satisfè apeti a jenn ti lyon yo,

40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?

Lè yo kouche nan kav pa yo e kouche tann pèlen bò lakay yo?

41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?

Se kilès ki prepare manje pou kòbo a lè pitit li rele kote Bondye e mache gaye grangou?