Job 38
1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
Forsothe the Lord answeride fro the whirlewynd to Joob,
2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
and seide, Who is this man, wlappynge sentences with vnwise wordis?
3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
Girde thou as a man thi leendis; Y schal axe thee, and answere thou to me.
4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
Where were thou, whanne Y settide the foundementis of erthe? schewe thou to me, if thou hast vndurstondyng.
5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
Who settide mesures therof, if thou knowist? ethir who stretchide forth a lyne theronne?
6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
On what thing ben the foundementis therof maad fast? ether who sente doun the corner stoon therof,
7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
whanne the morew sterris herieden me togidere, and alle the sones of God sungun ioyfuli?
8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
Who closide togidere the see with doris, whanne it brak out comynge forth as of the wombe?
9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
Whanne Y settide a cloude the hilyng therof, and Y wlappide it with derknesse, as with clothis of yong childhed.
10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
Y cumpasside it with my termes, and Y settide a barre, and doris;
11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
and Y seide, `Til hidur thou schalt come, and thou schalt not go forth ferthere; and here thou schalt breke togidere thi bolnynge wawis.
12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
Whethir aftir thi birthe thou comaundist to the bigynnyng of dai, and schewidist to the morewtid his place?
13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
Whethir thou heldist schakynge togidere the laste partis of erthe, and schakedist awei wickid men therfro?
14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
A seeling schal be restorid as cley, and it schal stonde as a cloth.
15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
The liyt of wickid men schal be takun awey fro hem, and an hiy arm schal be brokun.
16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
Whethir thou entridist in to the depthe of the see, and walkidist in the laste partis of the occian?
17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
Whether the yatis of deeth ben openyd to thee, and `siest thou the derk doris?
18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
Whethir thou hast biholde the brede of erthe? Schewe thou to me, if thou knowist alle thingis,
19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
in what weie the liyt dwellith, and which is the place of derknesse;
20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
that thou lede ech thing to hise termes, and thou vndurstonde the weies of his hows.
21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
Wistist thou thanne, that thou schuldist be borun, and knew thou the noumbre of thi daies?
22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
Whethir thou entridist in to the tresours of snow, ether biheldist thou the tresours of hail?
23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
whiche thingis Y made redy in to the tyme of an enemy, in to the dai of fiytyng and of batel.
24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
Bi what weie is the liyt spred abrood, heete is departid on erthe?
25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
Who yaf cours to the strongeste reyn,
26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
and weie of the thundur sownynge? That it schulde reyne on the erthe with out man in desert, where noon of deedli men dwellith?
27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
That it schulde fille a lond with out weie and desolat, and schulde brynge forth greene eerbis?
28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
Who is fadir of reyn, ether who gendride the dropis of deew?
29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
Of whos wombe yede out iys, and who gendride frost fro heuene?
30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
Watris ben maad hard in the licnesse of stoon, and the ouer part of occian is streyned togidere.
31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
Whether thou schalt mowe ioyne togidere schynynge sterris Pliades, ethir thou schalt mowe distrie the cumpas of Arturis?
32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
Whether thou bryngist forth Lucifer, `that is, dai sterre, in his tyme, and makist euene sterre to rise on the sones of erthe?
33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
Whether thou knowist the ordre of heuene, and schalt sette the resoun therof in erthe?
34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
Whethir thou schalt reise thi vois in to a cloude, and the fersnesse of watris schal hile thee?
35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
Whethir thou schalt sende leitis, and tho schulen go, and tho schulen turne ayen, and schulen seie to thee, We ben present?
36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
Who puttide wisdoom in the entrailis of man, ethir who yaf vndurstondyng to the cok?
37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
Who schal telle out the resoun of heuenes, and who schal make acordyng of heuene to sleep?
38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
Whanne dust was foundid in the erthe, and clottis weren ioyned togidere?
39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
Whether thou schalt take prey to the lionesse, and schalt fille the soulis of hir whelpis,
40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
whanne tho liggen in caues, and aspien in dennes?
41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
Who makith redi for the crowe his mete, whanne hise briddis crien to God, and wandren aboute, for tho han not meetis?
