Job 38

1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:

And after Elius had ceased from speaking, the Lord spoke to Job through the whirlwind and clouds, [saying],

2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?

Who is this that hides counsel from me, and confines words in [his] heart, and thinks to conceal [them] from me?

3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?

Gird thy loins like a man; and I will ask thee, and do thou answer me.

4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:

Where wast thou when I founded the earth? tell me now, if thou hast knowledge,

5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?

who set the measures of it, if thou knowest? or who stretched a line upon it?

6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;

On what are its rings fastened? and who is he that laid the corner-stone upon it?

7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?

When the stars were made, all my angels praised me with a loud voice.

8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;

And I shut up the sea with gates, when it rushed out, coming forth out its mother's womb.

9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;

And I made a cloud its clothing, and swathed it in mist.

10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;

And I set bounds to it, surrounding it with bars and gates.

11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?

And I said to it, Hitherto shalt thou come, but thou shalt not go beyond, but thy waves shall be confined within thee.

12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;

Or did I order the morning light in thy time; and [did] the morning star [then first] see his appointed place;

13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?

to lay hold of the extremities of the earth, to cast out the ungodly out of it?

14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;

Or didst thou take clay of the ground, and form a living creature, and set it with the power of speech upon the earth?

15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.

And hast thou removed light from the ungodly, and crushed the arm of the proud?

16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?

Or hast thou gone to the source of the sea, and walked in the tracks of the deep?

17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?

And do the gates of death open to thee for fear; and did the porters of hell quake when they saw thee? (questioned)

18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?

And hast thou been instructed in the breadth of the [whole earth] under heaven? tell me now, what is the extent of it?

19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;

And in what kind of a land does the light dwell? and of what kind is the place of darkness?

20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?

If thou couldest bring me to their [utmost] boundaries, and if also thou knowest their paths;

21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?

I know then that thou wert born at that time, and the number of thy years is great.

22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;

But hast thou gone to the treasures of snow? and hast thou seen the treasures of hail?

23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?

And is there a store [of them], for thee against the time of [thine] enemies, for the day of wars and battle?

24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?

And whence proceeds the frost? or [whence] is the south wind dispersed over the [whole world] under heaven?

25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;

And who prepared a course for the violent rain, and a way for the thunders;

26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;

to rain upon the land where [there is] no man, the wilderness, where there is not a man in it; so as to feed the untrodden and uninhabited [land],

27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?

and cause it to send forth a crop of green herbs?

28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?

Who is the rain's father? and who has generated the drops of dew?

29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;

And out of whose womb comes the ice? and who has produced the frost in the sky,

30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?

which descends like flowing water? who has terrified the face of the ungodly?

31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?

And dost thou understand the band of Pleias, and hast thou opened the barrier of Orion?

32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?

Or wilt thou reveal Mazuroth in his season, and the evening star with his rays? Wilt thou guide them?

33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?

And knowest thou the changes of heaven, or the events which take place together under heaven?

34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?

And wilt thou call a cloud with thy voice, and will it obey thee with a violent shower of much rain?

35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?

And wilt thou send lightnings, and they shall go? and shall they say to thee, What is [thy pleasure]?

36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?

And who has given to women skill in weaving, or knowledge of embroidery?

37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,

And who is he that numbers the clouds in wisdom, and has bowed the heaven [down] to the earth?

38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?

For it is spread out as dusty earth, and I have cemented it as one hewn stone to another.

39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;

And wilt thou hunt a prey for the lions? and satisfy the desires of the serpents?

40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?

For they fear in their lairs, and lying in wait couch in the woods.

41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?

And who has prepared food for the raven? for its young ones wander and cry to the Lord, in search of food.