Job 38
1 Och Herren svarade Job uti ett väder, och sade:
BOEIPA loh Job te hlipuei khui lamloh a doo tih,
2 Hvilken är den som i sina tankar så fela vill, och talar så med oförnuft?
Mingnah aka tal olthui neh cilsuep aka hmuep sak te unim?
3 Gjorda dina länder såsom en man; jag vill fråga dig: Säg, äst du så klok?
Hlang bangla na pumpu yen lamtah nang kan dawt bangla kai he n'tueng laeh.
4 Hvar vast du, då jag grundade jordena? Säg mig:
Diklai ka suen vaengah melam na om? Yakmingnah na ming atah thui lah.
5 Vetst du, ho henne hafver satt sitt mått; eller ho hafver dragit något snöre öfver henne?
U loh a khodang a khueh khaw na ming van nim? A soah rhilam aka yueng khaw unim?
6 Eller hvaruppå står hennes fotafäste; eller ho hafver henne en hörnsten lagt;
A buenhol te me dongah nim a buen tih, a bangkil lung te unim aka thuinuet?
7 Då morgonstjernorna tillsammans lofvade mig, och all Guds barn fröjdade sig?
Mincang aisi rhoek rhenten tamhoe uh tih Pathen ca rhoek boeih yuhui uh.
8 Ho hafver tillslutit hafvet med sina dörrar, då det utbrast såsom utu moderlifve;
Tuitunli te a bung lamloh a poh tih a coe vaengah thohkhaih neh a tlaeng.
9 Då jag klädde det med skyar, och invefvade det i töckno, såsom i lindakläde;
Kai loh cingmai kah a pueinak neh anih kah yinnah hni khaw ka khueh pah.
10 Då jag förtog thy dess flod med minom dam, och satte thy bom och dörrar före;
Ka oltlueh he anih ham ka tlueh pah tih thohkalh neh thohkhaih khaw ka khueh pah.
11 Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
He hil ka ti vaengah ha mop lamtah koei boeh. Na hoemdamnah tuiphu te he ah he khueh laeh.
12 Hafver du i dinom tid budit morgonen, och vist morgonrodnanom sitt rum;
Namah tue vaengah mincang ke na uen a? Khothaih ke na ming tih amah hmuen ah khothaih a om khaw na ming.
13 Att jordenes ändar måga fattade varda, och de ogudaktige der utskuddade blifva?
Te lamkah halang rhoek khoek ham neh diklai hmoi a tuuk sak ham khaw.
14 Inseglet skall sig förvandla såsom ler, så att de skola blifva såsom ett kläde;
Dikpo kutbuen bangla poehlip tih pueinak bangla pai.
15 Och dem ogudaktigom skall deras ljus förtaget varda, och de högfärdigas arm skall sönderbruten varda.
Halang rhoek te amamih kah vangnah a hloh pah tih ban a thueng khaw a tlawt sak.
16 Hafver du kommit uti hafsens grund, och vandrat uti djupsens fjät?
Tuitunli kah tuiput la na pawk tih tuidung kah khenah dongah na pongpa vai a?
17 Hafva dödsens dörrar någon tid upplåtit sig för dig; eller hafver du sett dörrarna åt mörkret?
Nang taengah dueknah vongka rhoek ah uh tih dueknah hlipkhup vongka te na hmuh a?
18 Hafver du förnummit huru bred jorden är? Låt höra, vetst du allt detta?
Diklai hmuenka duela na yakming nim? A cungkuem la na ming atah thui lah.
19 Hvilken är vägen dit, der ljuset bor, och hvilket är mörkrens rum;
Vangnah aka om longpuei he menim? Hmaisuep kah a hmuen he melae?
20 Att du måtte aftaga dess gränso, och märka stigen till dess hus?
Te te amah khorhi la na thak van tih a im kah a hawn khaw na yakming van nim?
21 Visste du, att du skulle på den tiden född varda, och huru många dina dagar blifva skulle?
Nang n'sak tih na khohnin kah a tarhing a puh daengah ni na ming pueng.
22 Hafver du der varit, dädan snön kommer; eller hafver du sett, hvadan haglet kommer;
Vuelsong thakvoh khuila na kun tih rhaelnu thakvoh na hmuh a?
23 Hvilka jag bevarat hafver intill bedröfvelsens dag, intill stridenes och örligets dag?
Te te rhal tue vaengkah ham khaw, caemrhal neh caemtloek tue vaengkah ham khaw ka tuem pueng.
24 Genom hvilken vägen delar sig ljuset, och östanväder uppkommer på jordena?
Diklai ah kanghawn loh a taekyak tih, vangnah loh a tael longpuei te menim?
25 Ho hafver utskift regnskurene sitt lopp, och ljungeldenom och dundrena vägen;
Tuilong lungpook ham neh rhaek ol ham longpuei aka tael te unim?
26 Så att det regnar uppå jordena, der ingen är, i öknene, der ingen menniska är;
A khuiah tongpa aka om pawh khosoek neh hlang aka tal khohmuen ah khaw rhotui aka tlan sak la,
27 Att det skall uppfylla ödemarken och öknen, och kommer gräset till att växa?
khohli rhamrhael neh imrhong aka hah sak la, toitlim annoe aka poe sak la om coeng.
28 Ho är regnets fader? Ho hafver födt daggenes droppar?
Khotlan te a napa om a? Buemtui tuicip te ulong a sak?
29 Utu hvars lif är isen utgången; och ho hafver födt rimfrostet under himmelen;
Rhaelnu he u kah bungko lamkah nim a thoeng tih, vaan vueltling te ulong a sak?
30 Att vattnet skulle fördoldt varda såsom under stenar, och djupet blifver ofvanuppå ståndandes?
Tui khaw lungto bangla thuh uh tih tuidung hman ah khal.
31 Kan du binda tillsammans sjustjärnornas band, eller upplösa Orions band?
Airhitbom kah omngaih omloe te na hlaengtang tih buhol phueihrhui khaw na hlawt thai aya?
32 Kan du hemta morgonstjernorna fram i sin tid, eller föra vagnen på himmelen öfver sin barn?
Mazzaroth aisi te amah tue vaengah na thoeng sak tih Ayish aisi te a ca rhoek neh na mawt a?
33 Vetst du, huru himmelen skall regeras; eller kan du sätta ett herradöme öfver honom på jordene?
Vaan kah khosing te na ming atah amah kah laithuithainah te diklai ah na khueh a?
34 Kan du föra dina dunder högt uppe i skynom, att vattnens myckenhet dig öfvertäcker?
Na ol te khomai dongla na huel thai tih tuili tui te na khuk thai a?
35 Kan du utsläppa ljungeldar, att de fara åstad, och säga: Här äre vi?
Rhaek na tueih vaengah cet uh tih nang taengah, “Kaimih la he,” a ti uh a?
36 Ho hafver satt visdomen uti det fördolda? Ho hafver gifvit tankomen förstånd?
Kodang khuila cueihnah aka khueh te unim? Kopoek khuiah yakmingnah aka pae te unim?
37 Ho är så vis, att han skyarna räkna kan? Ho kan förstoppa vattuläglarna i himmelen,
Cueihnah neh khomong aka tae te unim? Vaan tuitang aka thael te unim?
38 När stoftet är vått vordet, så att det tillhopalöper, och klimparne låda tillsammans?
Me vaengah lae Laipi a hlawn la a hlom tih dikmuh a man sak?
39 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
sathuengnu hamla maeh na mae pah tih sathuengca kah hingnah na tom pah a?
40 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
Me vaengah lae a khuisaek ah a ngam uh tih thingpuep khui ah a kol uh?
41 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
A sakah te vangak ham aka tawn pah te unim? A camoe, a camoe uh vaengah tah Pathen taengah bomnah a bih uh dae caak mueh la kho a hmang uh.
