Job 37
1 Deraf förskräcker sig mitt hjerta, och bäfvar.
Lè konsa, kè m' ap bat. M' santi l'ap rache.
2 Hörer hans rösts skall, och det ljud som utaf hans mun går.
Nou tout, koute vwa Bondye! Koute jan l'ap gwonde!
3 Han ser under alla himlar, och hans ljus skin uppå jordenes ändar.
Zèklè a kouri nan tout syèl la. Li klere dènye bout latè.
4 Efter honom bullrar dundret, han dundrar med ett stort skall; och när hans dundrande hördt varder, kan man intet förhålla det.
Apre sa, yo tande vwa li ap gwonde. Loraj la gwonde avèk fòs. Lè konsa, zèklè fè mikalaw.
5 Gud dundrar med sitt dunder grufveliga, och gör stor ting, och varder dock intet känd.
Lè Bondye ap pale konsa, li fè bèl bagay, bagay nou pa ka konprann.
6 Han talar till snön, så är han straxt här på jordene, och till regnskuren, så är regnskuren der med magt.
Li bay lanèj lòd kouvri latè. Li bay gwo lapli lòd tonbe.
7 Man förgömmer sig ibland alla menniskor, att folket skall känna hans verk.
Li fè tout moun sispann travay. Li fè yo wè sa se travay pa l'.
8 Vilddjuret kryper uti skjul, och blifver i sitt rum.
Tout bèt antre nan twou. Y' al kache kò yo nan nich.
9 Sunnanefter kommer väder, och nordanefter köld.
Van tanpèt soti nan sid. Van frèt soti nan nò.
10 Af Guds anda kommer frost, och stort vatten, då han utgjuter.
Souf Bondye fè dlo tounen glas. Konsa, tout dlo tounen glas.
11 De tjocke skyar skilja sig, att klart skall varda, och igenom molnet utbrister hans ljus.
Zèklè yo ap fè yan nan nwaj yo. Nwaj yo klere byen lwen.
12 Han vänder skyarna hvart han vill, att de skola göra allt det han bjuder dem på jordenes krets;
Bondye fè yo vire nan syèl la jan li vle. Yo fè tou sa li ba yo lòd fè toupatou sou latè.
13 Ehvad det är öfver en slägt, eller öfver ett land, då man finner honom barmhertigan.
Bondye voye lapli pou wouze latè. Li voye l' pou pini moun, li voye l' pou beni yo tou.
14 Akta deruppå, Job; statt och förnim Guds under.
Louvri zòrèy ou, Jòb, pou ou tande sa m' pral di la a. Pran tèt ou, egzaminen bèl travay Bondye yo byen.
15 Vetst du, när Gud låter detta komma öfver dem; och när han låter sina skyars ljus utgå?
Eske ou konnen ki jan Bondye ba yo lòd, ki jan li fè zèklè yo klere nan nwaj yo?
16 Vetst du, huru skyarna utsprida sig; hvilka under de fullkomlige veta;
Eske ou konnen ki jan nwaj yo fè flote nan syèl la? Sa se yon bèl bagay. Pou ou fè l' fòk ou gen anpil ladrès.
17 Att din kläder varm äro, då landet är stilla af sunnanväder?
Lè van cho ki soti nan sid la ap kwit tè a, ou santi rad sou ou ap boule tout kò ou.
18 Ja, du utbreder icke skyarna med honom, hvilke starke äro, och anseende såsom en grund.
Eske ou ka ede Bondye louvri nwaj yo nan syèl la, pou fè yo di tankou bout fè?
19 Låt oss höra hvad vi skole säga honom; förty vi räcke icke intill honom för mörker.
Fè m' konnen sa pou nou di Bondye. Lespri nou vid. Nou pa gen anyen pou nou di l'.
20 Ho skall förtälja honom hvad jag talar? Om någor talar, han varder uppsluken.
Mwen pa mande pou m' pale ak Bondye. Poukisa pou m' ba li okazyon pou li touye m'?
21 Nu ser man icke ljuset, som inom skyn lyser; men när vädret blås, göres det klart.
Ou rete konsa ou pa wè solèy la. Li kache anba nwaj yo. Yon van leve, li fè solèy la klere ankò.
22 Ifrå nordan kommer guld, den förskräckelige Gudi till lof;
Yon bèl klète, klere kou lò, parèt sou bò nò. Nou wè Bondye kanpe nan mitan yon bèl limyè ki fè nou pè.
23 Men den Allsmägtiga kunna de intet finna, den så stor är i magtene; ty han måste ingen räkenskap göra af sinom rätt och rättfärdigom sakom.
Nou pa ka pwoche bò kote Bondye ki gen tout pouvwa a. Li sèl gwo chèf, li sèl jij, li pa nan patipri. Li p'ap kondannen yon moun ki inonsan.
24 Derföre måste menniskorna frukta honom, och han fruktar inga visa.
Se poutèt sa, tout moun fèt pou gen krentif pou li. Li p'ap okipe moun ki pretann yo gen bon konprann.
