Job 36

1 Elihu talade ytterligare, och sade:

Elihú continuó hablando.

2 Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.

“Ténganme un poco más de paciencia y déjenme explicarles. Todavía tengo algo que decir en nombre de Dios.

3 Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.

Compartiré mis amplios conocimientos, y demostraré que mi Creador tiene razón.

4 Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.

Les aseguro que lo que digo no son mentiras, pues soy un hombre cuyos conocimientos son de primer orden.

5 Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.

Dios es poderoso, pero no desprecia a nadie; es poderoso en fuerza y comprensión.

6 Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.

No mantiene vivo al impío, sino que hace justicia al oprimido.

7 Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.

Siempre presta atención a los que hacen el bien, y los coloca en tronos con los reyes, honrándolos eternamente.

8 Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,

Si están encadenados, atados con cuerdas de sufrimiento,

9 Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;

entonces les explica lo que han hecho: sus pecados arrogantes.

10 Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.

Les hace prestar atención y les ordena que dejen de pecar.

11 Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.

“Si escuchan y hacen lo que Dios dice, vivirán su vida con felicidad.

12 Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.

Pero si no escuchan, tendrán una muerte violenta, ignorantes de Dios.

13 De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;

Los que rechazan a Dios se aferran a su amargura. Incluso cuando él los disciplina, no claman a él por ayuda.

14 Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.

Mueren en su juventud; su vida termina entre los hombres que se prostituyen en el templo.

15 Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.

A través del sufrimiento, Dios salva a los que sufren; consigue su atención a través de sus problemas.

16 Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.

“Dios está tratando de rescatarte de las fauces de los problemas a un lugar de libertad y seguridad, llenando tu mesa con los mejores alimentos.

17 Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.

Pero tú te preocupas por la suerte de los malvados; el juicio y la justicia llenan tu mente.

18 Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.

Pero ten cuidado de que tu cólera no te seduzca en la burla; y no dejes que el tamaño del ‘soborno’ te conduzcan al pecado.

19 Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?

¿Tu grito de auxilio te sostendrá cuando vengan los problemas?

20 Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.

No anheles la noche en la que las personas son arrebatadas repentinamente.

21 Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.

¡Cuida que no te vuelvas al mal! Porque es por esto que estás siendo probado a través del sufrimiento.

22 Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?

“¡Mira qué poder tiene Dios! ¿Qué maestro es como él?

23 Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?

¿Quién le ha enseñado lo que debe hacer? ¿Quién puede decirle: ‘Has hecho mal’?

24 Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.

Al contrario, alábenle por lo que ha hecho, como dicen los cantos.

25 Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.

Todo el mundo ha visto la creación de Dios, aunque sólo desde la distancia.

26 Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.

“Mira qué grande es Dios, más de lo que podemos entender. Nadie puede contar sus años.

27 Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;

Él extrae el agua y la destila en rocío y lluvia.

28 Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.

Las nubes derraman lluvia, cayendo abundantemente sobre la humanidad.

29 Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;

¿Alguien puede entender cómo se extienden las nubes, o cómo ruge el trueno desde donde vive?

30 Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.

Mira cómo esparce los rayos a su alrededor, y cubre de oscuridad las profundidades del mar.

31 Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.

Con estas acciones gobierna a los pueblos, les proporciona abundante alimento.

32 Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.

Tiene el rayo en sus manos y ordena dónde debe caer.

33 Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.

El trueno anuncia su presencia: hasta el ganado sabe cuándo se avecina una tormenta”.