Job 36
1 Elihu talade ytterligare, och sade:
Eliihuun ittuma fufee akkana jedhe:
2 Töfva ännu litet, jag vill visa dig det; ty jag hafver ännu på Guds vägnar något säga.
“Ani akka qooda Waaqaa wanni jedhamu hedduun jiru sitti nan argisiisaatii mee xinnoo naa obsi.
3 Jag vill hemta mitt förstånd fjerranefter, och bevisa, att min skapare är rättvis.
Ani beekumsa koo fagoodhaa nan fida; qajeelummaa Uumaa kootiis nan labsa.
4 Mitt tal skall utan tvifvel intet falskt vara; mitt förstånd skall utan fel vara för dig.
Akka dubbiin koo soba hin taʼin mirkaneeffadhu; kan beekumsaan hirʼina hin qabne tokko si wajjin jira.
5 Si, Gud förkastar icke de mägtiga; ty han är ock mägtig af hjertans kraft.
“Waaqni jabaa dha; garuu eenyun iyyuu hin tuffatu; inni jabaa dha; kaayyoo isaattis cimee dhaabata.
6 Den ogudaktiga bevarar han icke; utan hjelper den arma till rätta.
Inni hamoota hin jiraachisu; warra rakkataniif garuu murtii qajeelaa ni kenna.
7 Han vänder icke sin ögon ifrå den rättfärdiga; och Konungarna låter han sitta på stolenom i evig tid, att de höge blifva.
Ija isaa qajeeltota irraa hin buqqifatu; mootota wajjin teessoo irra isaan teessisa; bara baraanis ol isaan guddisa.
8 Och om fångar ligga i bojor, och bundne med tåg jämmerliga,
Garuu yoo namoonni foncaadhaan hidhaman, yoo funyoo rakkinaatiinis hidhaman,
9 Så gifver han dem tillkänna hvad de gjort hafva; och deras odygd, att de hafva brukat våld;
inni hojii isaanii, daba isaan of tuulummaan hojjetanis isaanitti ni hima.
10 Och öppnar dem örat till tuktan, och säger dem, att de skola omvända sig ifrå det orätt är.
Inni gurra isaanii sirreeffama dhaggeeffachuuf ni bana; akka isaan waan hamaa irraa qalbii jijjiirratanis ni ajaja.
11 Om de höra och tjena honom, så skola de i godom dagom gamle varda, och lefva med lust.
Isaan yoo ajajamanii isa tajaajilan, bara jireenya isaanii badhaadhummaan, umurii isaaniis gammachuudhaan fixatu.
12 Höra de icke, så skola de falla för svärd, och förgås förr än de varda det varse.
Yoo ajajamuu baatan garuu, goraadeedhaan badu; beekumsa malees ni duʼu.
13 De skrymtare, när vreden kommer uppå dem, ropa de intet, när de fångne ligga;
“Warri garaan isaanii Waaqa irraa fagaate, aarii of keessatti kuufatu; yommuu inni foncaan isaan hidhutti illee gargaarsa barbaachaaf hin iyyan.
14 Så skall deras själ dö med qval, och deras lif ibland bolare.
Isaan dargaggummaa isaanii keessa duʼu; jireenyi isaaniis xuraaʼota gidduutti bada.
15 Men den arma skall han, hjelpa utu hans armod, och öppnar dem arma örat i bedröfvelsen.
Inni garuu warra dhiphatan dhiphina isaanii keessaa baasa; rakkoo isaanii keessattis isaanitti dubbata.
16 Han skall taga dig utur ångestens vida mun, den ingen botten hafver, och ditt bord skall hafva ro, uppfyldt med allt godt.
“Inni dhiphina keessaa si baasee gara lafa balʼaa dhiphina hin qabneetti, maaddii coomaan guutametti si geessa.
17 Men du gör de ogudaktigas sak godan, så att deras sak och rätt blifver behållen.
Amma garuu murtiin hamootaaf malu sirra tuulameera; murtii fi haqni si qabataniiru.
18 Se till, om icke otålighet hafver rört dig i qvalena; eller stora gåfvor icke hafva böjt dig.
Akka badhaadhummaan si hin gowwoomsine of eeggadhu; akka baayʼinni mattaʼaas karaa irraa si jalʼisu hin godhin.
19 Menar du, att din väldighet skall bestå kunna utan bedröfvelse; eller eljest någon starkhet eller förmåga?
Badhaadhummaan kee yookaan tattaaffiin kee guddaan sun hundi rakkoo irraa si eeguu dandaʼaa?
20 Du torf icke begära nattena till att öfverfalla menniskorna i deras rum.
Halkan itti namoonni mana isaaniitii buqqifaman hin hawwin.
21 Vakta dig, och vänd dig icke till det orätt är, såsom du för jämmers skull dig företagit hafver.
Ati akka hamminatti hin deebine of eeggadhu; qooda rakkinaa waan kana filatteertaatii.
22 Si, Gud är för hög i sine kraft; ho är en lagförare såsom han är?
“Kunoo Waaqni humna isaatiin ol ol jedheera; barsiisaan akka isaa eenyu?
23 Ho vill hemsöka öfver honom hans väg? Och ho vill säga till honom: Du gör orätt?
Namni karaa isatti himu, yookaan kan, ‘Ati dogoggorteerta’ isaan jedhu eenyu?
24 Tänk uppå, att du intet vetst hans verk, såsom menniskorna sjunga.
Hojii isaa kan namoonni faarfannaadhaan jajan sana, leellisuu hin dagatin.
25 Ty alla menniskor se det, menniskorna se det fjerran.
Namni hundinuu argeera; tokkoon tokkoon namaas fagootti xiyyeeffatee ilaala.
26 Si, Gud är stor och okänd; hans åratal kan ingen utfråga.
Dhugumaan Waaqni guddaa dha; nus isa hin beeknu; baayʼina bara isaas namni beekuu hin dandaʼu.
27 Han gör vattnet till små droppar, och drifver sina skyar samman till regn;
“Inni copha bishaanii ol baasa; hurrii isaas walitti qabee bokkaatti geeddara.
28 Så att skyarna flyta, och drypa fast uppå menniskorna.
Duumessis jiidha isaa gad coccobsa; bokkaan guddaanis namatti rooba.
29 Då han tager sig före att skingra sina skyar, och tager sitt täckelse bort;
Eenyutu akka inni itti duumessoota diriirsu, akka inni itti dunkaana isaa keessaa qaqawweessaʼus hubachuu dandaʼa?
30 Si, så utbreder han sitt ljus öfver dem, och öfvertäcker hafvet, dädan de komma.
Akka inni itti bakakkaa naannoo isaatti bittinneessu, akka inni itti tuujuba galaanaa illee haguugu ilaali.
31 Ty dermed dömer han folket, och gifver dem mat tillfyllest.
Kun haala inni ittiin saboota bulchuu fi nyaata baayʼinaan isaaniif kennuu dha.
32 Han håller händerna före, och betäcker ljuset, och bjuder thy, att det skall igenkomma.
Inni harka isaa bakakkaadhaan ni guuta; akka bakakkaan sun iddoo akeeka isaa dhaʼus ni ajaja.
33 Om det samma förkunnar hans herde, och hans boskap om skyn.
Kakawween isaa akka bakakkaan dhufu labsa; looni iyyuu akka inni dhiʼaate beeksisu.
