< Job 35 >
1 Och Elihu svarade, och sade:
Elihu yǝnila jawab berip mundaⱪ dedi: —
2 Håller du det för rätt, att du säger: Jag är rättvisare än Gud?
«Sǝn muxu gepingni, yǝni «Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪim Tǝngriningkidin üstündur» deginingni toƣra dǝp ⱪaramsǝn?
3 Ty du säger: Ho blifver något räknad för dig? Hvad hjelper det, om jag håller mig ifrå synd?
Xundaⱪ bolƣanliⱪi üqün sǝn: «Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪning manga nemǝ paydisi bolsun? Gunaⱨ ⱪilmiƣinimning gunaⱨ ⱪilƣinimƣa ⱪariƣanda artuⱪqiliⱪi nǝdǝ?» dǝp soriding.
4 Jag vill svara dig med ordom, och dinom vännom med dig.
Ɵzüm sɵzlǝr bilǝn sanga [jawab berǝy], Sanga ⱨǝm sǝn bilǝn billǝ bolƣan ülpǝtliringgǝ jawab berǝy;
5 Se upp till himmelen, och skåda; och se uppå skyarna, att de äro dig för höge.
Asmanlarƣa ⱪarap baⱪⱪin; Pǝlǝktiki bulutlarƣa sǝpsalƣin; Ular sǝndin yuⱪiridur.
6 Om du syndar, hvad kan du skaffa emot honom? Och om din ondska är stor, hvad kan du göra honom?
Əgǝr gunaⱨ ⱪilƣan bolsang, undaⱪta Tǝngrigǝ ⱪaysi ziyankǝxlikni ⱪilalaytting? Jinayǝtliring kɵpǝysimu, undaⱪta uningƣa ⱪandaⱪ ziyanlarni salalar iding?
7 Och om du äst rättfärdig, hvad kan du gifva honom, eller hvad kan han taga af dina händer?
Sǝn ⱨǝⱪⱪaniy bolƣan tǝⱪdirdimu, Uningƣa nemǝ berǝlǝytting? U sening ⱪolungdin nemimu alar-ⱨǝ?
8 Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.
Sening ǝskilikliring pǝⱪǝt sǝndǝk bir insanƣila, Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪing bolsa pǝⱪǝt insan baliliriƣila tǝsir ⱪilidu, halas.
9 De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;
Adǝmlǝr zulum kɵpiyip kǝtkǝnlikidin yalwuridu; Küqlüklǝrning besimi tüpǝylidin ular nalǝ-pǝryad kɵtüridu.
10 De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;
Biraⱪ ⱨeqkim: «Keqilǝrdǝ insanlarƣa nahxa ata ⱪilƣuqi yaratⱪuqum Tǝngrini nǝdin izdixim kerǝk?» demǝydu.
11 Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?
Uning bizgǝ ɵgitidiƣini yǝr-zemindiki ⱨaywanlarƣa ɵgitidiƣinidin kɵp, Ⱨǝm asmandiki uqar-ⱪanatlarƣa ɵgitidiƣinidin artuⱪ ǝmǝsmu?
12 Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;
Ular nalǝ-pǝryad kɵtüridu, biraⱪ rǝzil adǝmlǝrning ⱨakawurluⱪining tǝsiri tüpǝylidin, Uni Huda ijabǝt ⱪilmaydu.
13 Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.
Bǝrⱨǝⱪ, Tǝngri ⱪuruⱪ duaƣa ⱪulaⱪ salmiƣan yǝrdǝ, Ⱨǝmmigǝ Ⱪadir muxularƣa ǝⱨmiyǝt bǝrmigǝn yǝrdǝ,
14 Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.
Sǝn: «Mǝn Uni kɵrǝlmǝymǝn» desǝng, [U ⱪandaⱪ ⱪulaⱪ salsun]? Dǝwaying tehi Uning aldida turidu, Xunga Uni kütüp turƣin.
15 Om hans vrede icke så hastigt hemsöker, och intet sköter, att der så många laster äro,
Biraⱪ U ⱨazir [towa ⱪilix pursiti berip], Ɵz ƣǝzipini tehi tɵkmigǝn ǝⱨwalda, Ayup ɵzining tǝkǝbburluⱪini bilmǝmdiƣandu?
16 Derföre hafver Job fåfängt öppnat sin mun; och gifver onyttig ord före med oförnuft.
Qünki Ayup ⱪuruⱪ gǝp üqün aƣzini aqⱪan, U tuturuⱪsiz sɵzlǝrni kɵpǝytkǝn».