< Job 35 >
1 Och Elihu svarade, och sade:
Elihú je poleg tega spregovoril in rekel:
2 Håller du det för rätt, att du säger: Jag är rättvisare än Gud?
»Mar misliš, da je to pravilno, da govoriš: ›Moja pravičnost je večja kakor Božja?‹
3 Ty du säger: Ho blifver något räknad för dig? Hvad hjelper det, om jag håller mig ifrå synd?
Kajti praviš: ›Kakšna prednost ti bo to?‹ in ›Kakšno korist bom imel, če bom očiščen pred svojim grehom?‹
4 Jag vill svara dig med ordom, och dinom vännom med dig.
Odgovoril ti bom in tvojim družabnikom s teboj.
5 Se upp till himmelen, och skåda; och se uppå skyarna, att de äro dig för höge.
Poglej v nebo in glej. Ogleduj oblake, ki so višje kakor ti.
6 Om du syndar, hvad kan du skaffa emot honom? Och om din ondska är stor, hvad kan du göra honom?
Če grešiš, kaj delaš zoper njega? Ali če so tvoji prestopki pomnoženi, kaj mu delaš?
7 Och om du äst rättfärdig, hvad kan du gifva honom, eller hvad kan han taga af dina händer?
Če si pravičen, kaj mu daješ? Ali kaj on prejema iz tvoje roke?
8 Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.
Tvoja zlobnost lahko prizadene človeka, kakor si ti in tvoja pravičnost lahko koristi človeškemu sinu.
9 De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;
Zaradi množice zatiranj povzročajo zatiranim, da kričijo. Vpijejo zaradi lakta mogočnega.
10 De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;
Toda nihče ne pravi: ›Kje je Bog, moj stvarnik, ki daje pesmi ponoči,
11 Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?
ki nas uči več kakor zemeljske živali in nas dela modrejše kakor perjad neba?‹
12 Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;
Tam vpijejo, toda nihče ne daje odgovora zaradi ponosa zlobnežev.
13 Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.
Bog zagotovo ne bo slišal prazne reči niti se Vsemogočni na to ne bo oziral.
14 Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.
Čeprav praviš, da ga ne boš videl, je vendar sodba pred njim, zato zaupaj vanj.
15 Om hans vrede icke så hastigt hemsöker, och intet sköter, att der så många laster äro,
Toda sedaj, ker to ni tako, je obiskal v svoji jezi, vendar on tega v veliki skrajnosti ne pozna.
16 Derföre hafver Job fåfängt öppnat sin mun; och gifver onyttig ord före med oförnuft.
Job zato svoja usta zaman odpira. Besede množi brez spoznanja.«