< Job 35 >
1 Och Elihu svarade, och sade:
Élihu reprit et dit:
2 Håller du det för rätt, att du säger: Jag är rättvisare än Gud?
Imagines-tu avoir raison, Penses-tu te justifier devant Dieu,
3 Ty du säger: Ho blifver något räknad för dig? Hvad hjelper det, om jag håller mig ifrå synd?
Quand tu dis: Que me sert-il, Que me revient-il de ne pas pécher?
4 Jag vill svara dig med ordom, och dinom vännom med dig.
C’est à toi que je vais répondre, Et à tes amis en même temps.
5 Se upp till himmelen, och skåda; och se uppå skyarna, att de äro dig för höge.
Considère les cieux, et regarde! Vois les nuées, comme elles sont au-dessus de toi!
6 Om du syndar, hvad kan du skaffa emot honom? Och om din ondska är stor, hvad kan du göra honom?
Si tu pèches, quel tort lui causes-tu? Et quand tes péchés se multiplient, que lui fais-tu?
7 Och om du äst rättfärdig, hvad kan du gifva honom, eller hvad kan han taga af dina händer?
Si tu es juste, que lui donnes-tu? Que reçoit-il de ta main?
8 Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.
Ta méchanceté ne peut nuire qu’à ton semblable, Ta justice n’est utile qu’au fils de l’homme.
9 De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;
On crie contre la multitude des oppresseurs, On se plaint de la violence d’un grand nombre;
10 De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;
Mais nul ne dit: Où est Dieu, mon créateur, Qui inspire des chants d’allégresse pendant la nuit,
11 Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?
Qui nous instruit plus que les bêtes de la terre, Et nous donne l’intelligence plus qu’aux oiseaux du ciel?
12 Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;
On a beau crier alors, Dieu ne répond pas, A cause de l’orgueil des méchants.
13 Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.
C’est en vain que l’on crie, Dieu n’écoute pas, Le Tout-Puissant n’y a point égard.
14 Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.
Bien que tu dises que tu ne le vois pas, Ta cause est devant lui: attends-le!
15 Om hans vrede icke så hastigt hemsöker, och intet sköter, att der så många laster äro,
Mais, parce que sa colère ne sévit point encore, Ce n’est pas à dire qu’il ait peu souci du crime.
16 Derföre hafver Job fåfängt öppnat sin mun; och gifver onyttig ord före med oförnuft.
Ainsi Job ouvre vainement la bouche, Il multiplie les paroles sans intelligence.