Job 35

1 Och Elihu svarade, och sade:

Og Elihu svarede fremdeles og sagde:

2 Håller du det för rätt, att du säger: Jag är rättvisare än Gud?

Holder du dette for Ret — du sagde jo: Jeg er retfærdigere end Gud —

3 Ty du säger: Ho blifver något räknad för dig? Hvad hjelper det, om jag håller mig ifrå synd?

at du siger: Hvad gavner det dig? hvad Gavn har jeg deraf, fremfor om jeg syndede?

4 Jag vill svara dig med ordom, och dinom vännom med dig.

Jeg vil give Svar til dig og til dine Venner med dig:

5 Se upp till himmelen, och skåda; och se uppå skyarna, att de äro dig för höge.

Sku Himmelen og se og betragt Skyerne; de ere højt over dig.

6 Om du syndar, hvad kan du skaffa emot honom? Och om din ondska är stor, hvad kan du göra honom?

Dersom du har syndet, hvad kan du gøre imod ham? og ere dine Overtrædelser mange, hvad kan du volde ham?

7 Och om du äst rättfärdig, hvad kan du gifva honom, eller hvad kan han taga af dina händer?

Dersom du er retfærdig, hvad kan du give ham? eller hvad skal han modtage af din Haand?

8 Ene mennisko, såsom du äst, må din ondska något göra, och ene menniskos barne din rättfärdighet.

Et Menneske, som du er, vedkommer din Ugudelighed, og et Menneskes Barn din Retfærdighed.

9 De samme måga ropa, när dem mycket öfvervåld sker, och ropa öfver de väldigas arm;

Over de mangfoldige Undertrykkelser raaber man, skriger om Hjælp imod de mægtiges Arm.

10 De der intet säga: Hvar är Gud, min skapare, som sånger gör om nattena;

Men ingen siger: Hvor er Gud, som skabte mig, han, som giver Lovsange om Natten;

11 Den oss gör lärdare än djuren på jordene, och visare än foglarna under himmelen?

som belærer os fremfor Dyrene paa Jorden og gør os visere end Fuglene under Himmelen?

12 Men de skola der ock ropa öfver de ondas högmod, och han skall intet höra dem;

Der raabe de, men han svarer ikke, for de ondes Hovmods Skyld.

13 Ty Gud hörer icke fåfängelighetena, och den Allsmägtige ser der intet till.

Kun Forfængelighed hører Gud ikke, og den Almægtige agter ikke derpaa.

14 Nu säger du; Du ser honom intet; men en dom är för honom, allenast förbida honom.

Ogsaa naar du siger, du skuer ham ikke, saa er Dommen alt for hans Ansigt, derfor vent paa ham!

15 Om hans vrede icke så hastigt hemsöker, och intet sköter, att der så många laster äro,

Men nu, fordi hans Vrede ikke hjemsøger, og han ikke agter stort paa Overmodet:

16 Derföre hafver Job fåfängt öppnat sin mun; och gifver onyttig ord före med oförnuft.

Saa oplader Job sin Mund med Forfængelighed, han gør Ordene mangfoldige uden Forstand.