Job 34
1 Och Elihu svarade, och sade:
Y respondió Eliú, y dijo:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
Oíd sabios, mis palabras, y doctos escuchádme:
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
Porque el oído prueba las palabras, y el paladar gusta para comer.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
Escojamos para vosotros el juicio, conozcamos entre nosotros cual sea lo bueno.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
Porque Job ha dicho: Yo soy justo, y Dios me ha quitado mi derecho.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
En mi juicio yo fui mentiroso, mi saeta es gravada sin haber yo prevaricado.
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
¿Qué hombre hay como Job, que bebe el escarnio como agua?
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
Y va en compañía con los que obran iniquidad, y anda con los hombres maliciosos.
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
Porque dijo: De nada servirá al hombre, si conformare su voluntad con Dios.
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
Por tanto varones de seso, oídme: Lejos vaya de Dios la impiedad, y del Omnipotente la iniquidad.
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
Porque él pagará al hombre su obra, y él le hará hallar conforme a su camino,
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Además de esto, cierto Dios no hará injusticia, y el Omnipotente no pervertirá el derecho.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
¿Quién visitó por él la tierra? ¿y quién puso en orden todo el mundo?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
Si él pusiese sobre el hombre su corazón, y recogiese a sí su espíritu y su aliento,
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
Toda carne perecería juntamente, y el hombre se tornaría en polvo.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
Y si hay en ti entendimiento, oye esto: escucha la voz de mis palabras.
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
¿Enseñorearse ha el que aborrece juicio? ¿y condenarás al poderoso siendo justo?
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
¿Decirse ha al rey: Perverso eres; y a los príncipes: Impíos sois?
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
¿ Cuánto menos a aquel que no hace acepción de personas de príncipes, ni el rico es de él más respetado que el pobre? porque todos son obras de sus manos.
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
En un momento mueren, y a media noche se alborotarán los pueblos, y pasarán, y sin mano será quitado el poderoso.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
Porque sus ojos están sobre los caminos del hombre, y todos sus pasos ve.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
No hay tinieblas, ni sombra de muerte, donde se encubran los que obran maldad.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
Porque nunca más permitirá al hombre, que vaya con Dios a juicio.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
Él quebrantará a los fuertes sin pesquisa: y hará estar otros en lugar de ellos.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Por tanto él hará notorias las obras de ellos; y volverá la noche, y serán quebrantados.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
Como a malos los herirá en lugar donde sean vistos.
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
Por cuanto se apartaron de él así, y no consideraron todos sus caminos:
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
Haciendo venir delante de sí el clamor del pobre, y oyendo el clamor de los necesitados.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
Y si él diere reposo, ¿quién inquietará? Si escondiere el rostro, ¿quién le mirará? Esto sobre una nación, y asimismo sobre un hombre:
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
Haciendo que reine el hombre hipócrita para escándalos del pueblo.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
Porque de Dios es decir: Yo perdoné, no destruiré.
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
Enséñame tú lo que yo no veo: que si hice mal, no lo haré más.
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
¿ Ha de ser eso según tu mente? Él te recompensará, que no quieras tú, o quieras, y no yo: di lo que sabes.
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
Los hombres de seso dirán conmigo, y el hombre sabio me oirá.
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
Job no habla con sabiduría, y sus palabras no son con entendimiento.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
Deseo que Job sea probado luengamente: para que haya respuestas contra los varones inicuos.
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
Por cuanto a su pecado añadió impiedad: bate las manos entre nosotros, y multiplica sus palabras contra Dios.
