Job 34

1 Och Elihu svarade, och sade:

Nadalje je Elihú odgovoril in rekel:

2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;

»Poslušajte moje besede, oh vi modri možje. Pazljivo mi prisluhnite vi, ki imate spoznanje.

3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.

Kajti uho preizkuša besede, kakor usta okušajo hrano.

4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.

Izberimo si sodbo. Naj med seboj spoznamo, kaj je dobro.

5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.

Kajti Job je rekel: ›Jaz sem pravičen in Bog je odvzel mojo sodbo.

6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.

Mar naj bi lagal zoper svojo pravico? Moja rana je nezaceljiva, brez prestopka.‹

7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,

Kateri človek je podoben Jobu, ki norčevanje pije kakor vodo?

8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?

Ki gre v družbo z delavci krivičnosti in hodi z zlobneži?

9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.

Kajti rekel je: ›Nič ne koristi človeku, da bi se razveseljeval z Bogom.‹

10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;

Zato mi prisluhnite vi, možje razumevanja. Daleč naj bo od Boga, da bi počel zlobnost in od Vsemogočnega, da bi zagrešil krivičnost.

11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.

Kajti delo človeka bo povrnil k sebi in vsakemu človeku povzroči, da najde glede na njegove poti.

12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.

Da, Bog zagotovo ne bo počel zlobno niti Vsemogočni ne bo izkrivil sodbe.

13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?

Kdo mu je dal zadolžitev nad zemljo? Ali kdo je postavil celoten zemeljski [krog]?

14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;

Če svoje srce naravna na človeka, če k sebi zbere njegovega duha in njegov dih,

15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.

bo vse meso skupaj umrlo in človek se bo ponovno vrnil v prah.

16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.

Če imaš sedaj razumevanje, poslušaj to, prisluhni glasu mojih besed.

17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?

Mar bo torej vladal tisti, ki sovraži pravico? Boš obsodil tistega, ki je najbolj pravičen?

18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?

Mar je primerno kralju reči: › Ti si zloben?‹ In princem: › Vi ste brezbožni?‹

19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.

Kako veliko manj tistemu, ki ne sprejema oseb od princev niti se ne ozira na bogatega bolj kakor na ubogega? Kajti vsi ti so delo njegovih rok.

20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.

V trenutku bodo umrli in ljudstvo bo zaskrbljeno ob polnoči in preminilo. Mogočen bo odvzet brez roke.

21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.

Kajti njegove oči so na človekovih poteh in vidi vsa njegova ravnanja.

22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;

Ni teme niti smrtne sence, kjer bi se lahko skrili delavci krivičnosti.

23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.

Kajti na človeka ne bo položil več kakor pravico, da bi ta vstopil na sodbo z Bogom.

24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;

Na koščke bo razbil mogočne može brez števila in druge postavil namesto njih.

25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.

Torej pozna njihova dela in jih prevrača v noči, tako da so uničena.

26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;

Udarja jih kakor zlobneže v odprtem pogledu drugih,

27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;

ker so se obrnili proč od njega in niso hoteli preudariti nobene izmed njegovih poti,

28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.

tako da so vpitju ubogega povzročili, da pride k njemu in on sliši vpitje prizadetega.

29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?

Ko daje spokojnost, kdo potem lahko dela težavo? In ko skrije svoj obraz, kdo ga potem lahko gleda? Bodisi je to storjeno zoper narod ali samo zoper človeka,

30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.

da hinavec ne kraljuje, da ne bi bilo ljudstvo ujeto v zanko.

31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.

Zagotovo je primerno, da bi bilo Bogu rečeno: ›Nosil sem kaznovanje, ne bom več napačno počel.

32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.

Tega, česar ne vidim, me uči. Če sem storil krivičnost, je ne bom več počel.

33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.

Mar bo to glede na tvoj um? On bo to poplačal, bodisi ali odkloniš ali izbereš, in ne jaz. Zato govori, kar veš.

34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.

Naj mi možje razumevanja povedo in naj mi moder mož prisluhne.‹

35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.

Job je govoril brez spoznanja in njegove besede so bile brez modrosti.

36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.

Moja želja je, da bi bil Job lahko preizkušen do konca zaradi svojih odgovorov zlobnežem.

37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.

Kajti svojemu grehu dodaja upor, s svojimi rokami ploska med nami in svoje besede pomnožuje zoper Boga.«