Job 34

1 Och Elihu svarade, och sade:

Alò, Élihu te kontinye. Li te di:

2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;

“Koute pawòl mwen yo, sila ki saj pami nou. Koute mwen, nou menm ki gen konesans.

3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.

Paske zòrèy la fè prèv pawòl yo, jan bouch la goute manje a.

4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.

Kite nou chwazi pou nou menm sa ki dwat; kite nou konnen pami nou menm sa ki bon.

5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.

Paske Job te di: ‘Mwen dwat, men Bondye te rache dwa mwen an;

6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.

èske mwen ta dwe manti selon dwa m? Blese m se san gerizon, san ke m pa fè transgresyon.’

7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,

Se kilès ki tankou Job, k ap bwè giyonnen moun tankou se dlo,

8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?

ki ale kenbe konpanyen ak sila ki fè inikite yo, e mache avèk moun malveyan yo?

9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.

Paske li te di: ‘Sa pa fè okenn avantaj pou moun lè l pran plezi li nan Bondye.’

10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;

“Pou sa, koute mwen, nou menm ki gen bon konprann. Fòk se lwen pou Bondye ta fè mechanste, e pou Toupwisan an fè mal.

11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.

Paske Li rekonpanse lòm selon zèv li yo, e fè li jwenn selon chemen li.

12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.

Anverite, Bondye p ap aji avèk mechanste, ni Toupwisan an p ap fè jistis vin konwonpi.

13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?

Se kilès ki te bay Li otorite sou latè? Epi se kilès ki te poze responsabilite tout mond lan sou Li?

14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;

Si Li ta pran desizyon pou Li fè; si Li ta ranmase tout a Li menm pwòp lespri Li a, menm ak souf Li a,

15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.

Tout chè ta peri ansanm, e lòm ta retounen nan pousyè.

16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.

“Men si gen moun bon konprann, koute sa a; koute vwa pawòl mwen yo.

17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?

Èske menm yon moun ki rayi jistis ta dwe renye? Èske ou va kondane Sila ki dwat e pwisan an,

18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?

ka p di a yon wa: ‘Sanzave’, a prens yo: ‘Nou mechan’;

19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.

Ki p ap montre patipri a prens yo, ni rich yo kon pi enpòtan ke pòv, paske tout moun se zèv a men Li ke yo ye.

20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.

Nan yon moman, yo mouri; epi nan mitan lannwit, yon pèp vin etone. Pwisan yo disparèt. Yo retire san yon men leve.

21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.

“Paske zye Li sou chemen a yon nonm. Li wè tout pa li fè.

22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;

Nanpwen fènwa, ni lonbraj fonse kote malfektè inikite yo kab kache kò yo.

23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.

Paske Li pa bezwen obsève yon nonm anpil pou li ta dwe pase an jijman devan Bondye.

24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;

Li kraze moun pwisan an an mòso, jan nou pa menm konprann, e mete lòt moun nan plas yo.

25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.

Se konsa, Li konnen zèv yo. Li boulvèse yo nan lannwit, e yo kraze nèt.

26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;

Li frape yo tankou mechan nan yon kote pou tout moun wè,

27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;

Akoz yo vire akote nan swiv Li, e pat okipe chemen Li yo;

28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.

akoz yo te fè kri a malere a rive kote Li. Li te tande kri a aflije yo.

29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?

Lè L rete an silans, se kilès ki kab kondane L? Epi lè L kache figi Li, alò, se kilès ki kab wè L? Li pli wo ke nasyon, ni lòm,

30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.

pou anpeche moun ki san Bondye yo vin reye, ke pa vin gen yon pèlen pou pèp yo.

31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.

“Paske èske nenpòt kon di Bondye, ‘Mwen koupab, mwen p ap fè ofans ankò;

32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.

enstwi mwen sa ke m pa wè. Si mwen te fè inikite, mwen p ap fè l ankò’?

33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.

Èske Li va rekonpanse ak plan pa ou a, pou ou ka refize li? Paske se ou menm ki oblije chwazi; se pa mwen. Pou sa a, deklare sa ke ou konnen.

34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.

Moun ak bon konprann va di mwen, oswa yon nonm saj ki tande m va di:

35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.

‘Job pale san konesans; pawòl li yo san sajès.

36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.

Mwen ta pito yo fè pwosè kont Job, jis rive nan tout limit li, akoz li reponn tankou moun mechan yo.

37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.

Paske li ogmante rebelyon sou tout lòt peche l yo. Li bat men li pami nou, e ogmante pawòl li yo kont Bondye.’”