< Job 34 >

1 Och Elihu svarade, och sade:
Élihu reprit et dit:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
Sages, écoutez mes discours! Vous qui êtes intelligents, prêtez-moi l’oreille!
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
Car l’oreille discerne les paroles, Comme le palais savoure les aliments.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
Choisissons ce qui est juste, Voyons entre nous ce qui est bon.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
Job dit: Je suis innocent, Et Dieu me refuse justice;
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
J’ai raison, et je passe pour menteur; Ma plaie est douloureuse, et je suis sans péché.
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
Y a-t-il un homme semblable à Job, Buvant la raillerie comme l’eau,
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
Marchant en société de ceux qui font le mal, Cheminant de pair avec les impies?
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
Car il a dit: Il est inutile à l’homme De mettre son plaisir en Dieu.
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
Écoutez-moi donc, hommes de sens! Loin de Dieu l’injustice, Loin du Tout-Puissant l’iniquité!
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
Il rend à l’homme selon ses œuvres, Il rétribue chacun selon ses voies.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Non certes, Dieu ne commet pas l’iniquité; Le Tout-Puissant ne viole pas la justice.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
Qui l’a chargé de gouverner la terre? Qui a confié l’univers à ses soins?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
S’il ne pensait qu’à lui-même, S’il retirait à lui son esprit et son souffle,
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
Toute chair périrait soudain, Et l’homme rentrerait dans la poussière.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
Si tu as de l’intelligence, écoute ceci, Prête l’oreille au son de mes paroles!
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
Un ennemi de la justice régnerait-il? Et condamneras-tu le juste, le puissant,
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
Qui proclame la méchanceté des rois Et l’iniquité des princes,
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
Qui n’a point égard à l’apparence des grands Et ne distingue pas le riche du pauvre, Parce que tous sont l’ouvrage de ses mains?
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
En un instant, ils perdent la vie; Au milieu de la nuit, un peuple chancelle et périt; Le puissant disparaît, sans la main d’aucun homme.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
Car Dieu voit la conduite de tous, Il a les regards sur les pas de chacun.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
Il n’y a ni ténèbres ni ombre de la mort, Où puissent se cacher ceux qui commettent l’iniquité.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
Dieu n’a pas besoin d’observer longtemps, Pour qu’un homme entre en jugement avec lui;
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
Il brise les grands sans information, Et il met d’autres à leur place;
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Car il connaît leurs œuvres. Il les renverse de nuit, et ils sont écrasés;
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
Il les frappe comme des impies, A la face de tous les regards.
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
En se détournant de lui, En abandonnant toutes ses voies,
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
Ils ont fait monter à Dieu le cri du pauvre, Ils l’ont rendu attentif aux cris des malheureux.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
S’il donne le repos, qui répandra le trouble? S’il cache sa face, qui pourra le voir? Il traite à l’égal soit une nation, soit un homme,
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
Afin que l’impie ne domine plus, Et qu’il ne soit plus un piège pour le peuple.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
Car a-t-il jamais dit à Dieu: J’ai été châtié, je ne pécherai plus;
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
Montre-moi ce que je ne vois pas; Si j’ai commis des injustices, je n’en commettrai plus?
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
Est-ce d’après toi que Dieu rendra la justice? C’est toi qui rejettes, qui choisis, mais non pas moi; Ce que tu sais, dis-le donc!
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
Les hommes de sens seront de mon avis, Le sage qui m’écoute pensera comme moi.
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
Job parle sans intelligence, Et ses discours manquent de raison.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
Qu’il continue donc à être éprouvé, Puisqu’il répond comme font les méchants!
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
Car il ajoute à ses fautes de nouveaux péchés; Il bat des mains au milieu de nous, Il multiplie ses paroles contre Dieu.

< Job 34 >