< Job 34 >

1 Och Elihu svarade, och sade:
Eliu reprit et dit:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
Sages, écoutez mes discours; hommes intelligents, prêtez-moi l’oreille.
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
Car l’oreille juge les paroles, comme le palais discerne les aliments.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
Tâchons de discerner ce qui est juste; cherchons entre nous ce qui est bon.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
Job a dit: « Je suis innocent, et Dieu me refuse justice.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
Quand je soutiens mon droit, je passe pour menteur; ma plaie est douloureuse, sans que j’aie péché. »
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
Y a-t-il un homme semblable à Job? Il boit le blasphème comme l’eau!
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
Il s’associe aux artisans d’iniquité, il marche avec les hommes pervers.
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
Car il a dit: « Il ne sert de rien à l’homme de chercher la faveur de Dieu. »
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
Ecoutez-moi donc, hommes sensés: Loin de Dieu l’iniquité! Loin du Tout-Puissant l’injustice!
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
Il rend à l’homme selon ses œuvres, il rétribue chacun selon ses voies.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Non, certes, Dieu ne commet pas l’iniquité, le Tout-Puissant ne viole pas la justice.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
Qui lui a remis le gouvernement de la terre? Qui lui a confié l’univers?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
S’il ne pensait qu’à lui-même, s’il retirait à lui son esprit et son souffle,
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
toute chair expirerait à l’instant, et l’homme retournerait à la poussière.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
Si tu as de l’intelligence, écoute ceci; prête l’oreille au son de mes paroles:
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
Un ennemi de la justice aurait-il le suprême pouvoir? Oses-tu condamner le Juste, le Puissant,
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
qui dit à un roi: « Vaurien! » aux princes: « Pervers! »
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
qui ne fait pas acception de la personne des grands, qui ne regarde pas le riche plus que le pauvre, parce que tous sont l’ouvrage de ses mains?
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
En un instant ils périssent, au milieu de la nuit, les peuples chancellent et disparaissent; le puissant est emporté sans main d’homme.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
Car les yeux de Dieu sont ouverts sur les voies de l’homme, il voit distinctement tous ses pas.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
Il n’y a ni ténèbres ni ombre de la mort, où puissent se cacher ceux qui commettent l’iniquité.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
Il n’a pas besoin de regarder un homme deux fois, pour l’amener au jugement avec lui.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
Il brise les puissants sans enquête, et il en met d’autres à leur place.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Il connaît donc leurs œuvres; il les renverse de nuit, et ils sont écrasés.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
Il les frappe comme des impies, en un lieu où on les regarde,
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
parce qu’en se détournant de lui, en refusant de connaître toutes ses voies,
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
ils ont fait monter vers lui le cri du pauvre, ils l’ont rendu attentif au cri des malheureux.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
S’il accorde la paix, qui le trouvera mauvais; s’il cache son visage, qui pourra le contempler, qu’il soit peuple ou homme celui qu’il traite ainsi,
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
pour mettre fin au règne de l’impie, pour qu’il ne soit plus un piège pour le peuple?
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
Or avait-il dit à Dieu: « J’ai été châtié, je ne pécherai plus;
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
montre-moi ce que j’ignore; si j’ai commis l’iniquité, je ne le ferai plus? »
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
Est-ce d’après ton avis que Dieu doit rendre la justice de sorte que tu puisses rejeter son jugement? Choisis à ton gré, et non pas moi; ce que tu sais, expose-le.
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
Les gens sensés me diront, ainsi que l’homme sage qui m’écoute:
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
« Job a parlé sans intelligence, et ses discours sont dépourvus de sagesse.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
Eh bien, que Job soit éprouvé jusqu’au bout, puisque ses réponses sont celles d’un impie!
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
Car à l’offense il ajoute la révolte; il bat des mains au milieu de nous, il multiplie ses propos contre Dieu. »

< Job 34 >