Job 34
1 Och Elihu svarade, och sade:
Furthermore Elihu answered and said,
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
Hear my words, O ye wise men; and give ear unto me, ye that have knowledge.
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
For the ear trieth words, as the mouth tasteth meat.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
Let us choose to us judgment: let us know among ourselves what is good.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
For Job hath said, I am righteous: and El hath taken away my judgment.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
Should I lie against my right? my wound is incurable without transgression.
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
What man is like Job, who drinketh up scorning like water?
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
Which goeth in company with the workers of iniquity, and walketh with wicked men.
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
For he hath said, It profiteth a man nothing that he should delight himself with Elohim.
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
Therefore hearken unto me, ye men of understanding: far be it from Elohim, that he should do wickedness; and from the Almighty, that he should commit iniquity.
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
For the work of a man shall he render unto him, and cause every man to find according to his ways.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
Yea, surely El will not do wickedly, neither will the Almighty pervert judgment.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
Who hath given him a charge over the earth? or who hath disposed the whole world?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
If he set his heart upon man, if he gather unto himself his spirit and his breath;
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
All flesh shall perish together, and man shall turn again unto dust.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
If now thou hast understanding, hear this: hearken to the voice of my words.
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
Shall even he that hateth right govern? and wilt thou condemn him that is most just?
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
Is it fit to say to a king, Thou art worthless? and to princes, Ye are evil?
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
How much less to him that accepteth not the persons of princes, nor regardeth the rich more than the poor? for they all are the work of his hands.
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
In a moment shall they die, and the people shall be troubled at midnight, and pass away: and the mighty shall be taken away without hand.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
For his eyes are upon the ways of man, and he seeth all his goings.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
There is no darkness, nor shadow of death, where the workers of iniquity may hide themselves.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
For he will not lay upon man more than right; that he should enter into judgment with El.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
He shall break in pieces mighty men without number, and set others in their stead.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
Therefore he knoweth their works, and he overturneth them in the night, so that they are destroyed.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
He striketh them as wicked men in the open sight of others;
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
Because they turned back from him, and would not consider any of his ways:
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
So that they cause the cry of the poor to come unto him, and he heareth the cry of the afflicted.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
When he giveth quietness, who then can make trouble? and when he hideth his face, who then can behold him? whether it be done against a nation, or against a man only:
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
That the hypocrite reign not, lest the people be ensnared.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
Surely it is meet to be said unto El, I have borne chastisement, I will not offend any more:
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
That which I see not teach thou me: if I have done iniquity, I will do no more.
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
Should it be according to thy mind? he will recompense it, whether thou refuse, or whether thou choose; and not I: therefore speak what thou knowest.
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
Let men of understanding tell me, and let a wise man hearken unto me.
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
Job hath spoken without knowledge, and his words were without wisdom.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
My desire is that Job may be tried unto the end because of his answers for wicked men.
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
For he addeth rebellion unto his sin, he clappeth his hands among us, and multiplieth his words against El.
