< Job 33 >

1 Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
ואולם--שמע-נא איוב מלי וכל-דברי האזינה
2 Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
הנה-נא פתחתי פי דברה לשוני בחכי
3 Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
ישר-לבי אמרי ודעת שפתי ברור מללו
4 Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
רוח-אל עשתני ונשמת שדי תחיני
5 Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
אם-תוכל השיבני ערכה לפני התיצבה
6 Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
הן-אני כפיך לאל מחמר קרצתי גם-אני
7 Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
הנה אמתי לא תבעתך ואכפי עליך לא-יכבד
8 Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
אך אמרת באזני וקול מלין אשמע
9 Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
זך אני בלי-פשע חף אנכי ולא עון לי
10 Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
הן תנואות עלי ימצא יחשבני לאויב לו
11 Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
ישם בסד רגלי ישמר כל-ארחתי
12 Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
הן-זאת לא-צדקת אענך כי-ירבה אלוה מאנוש
13 Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
מדוע אליו ריבות כי כל-דבריו לא יענה
14 Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
כי-באחת ידבר-אל ובשתים לא ישורנה
15 Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
בחלום חזיון לילה--בנפל תרדמה על-אנשים בתנומות עלי משכב
16 Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
אז יגלה אזן אנשים ובמסרם יחתם
17 På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
להסיר אדם מעשה וגוה מגבר יכסה
18 Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
יחשך נפשו מני-שחת וחיתו מעבר בשלח
19 Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
והוכח במכאוב על-משכבו וריב (ורוב) עצמיו אתן
20 Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
וזהמתו חיתו לחם ונפשו מאכל תאוה
21 Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
יכל בשרו מראי ושפי (ושפו) עצמתיו לא ראו
22 Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
ותקרב לשחת נפשו וחיתו לממתים
23 Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
אם-יש עליו מלאך--מליץ אחד מני-אלף להגיד לאדם ישרו
24 Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
ויחננו--ויאמר פדעהו מרדת שחת מצאתי כפר
25 Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
רטפש בשרו מנער ישוב לימי עלומיו
26 Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
יעתר אל-אלוה וירצהו וירא פניו בתרועה וישב לאנוש צדקתו
27 Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
ישר על-אנשים ויאמר חטאתי וישר העויתי ולא-שוה לי
28 Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
פדה נפשי (נפשו) מעבר בשחת וחיתי (וחיתו) באור תראה
29 Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
הן-כל-אלה יפעל-אל-- פעמים שלוש עם-גבר
30 På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
להשיב נפשו מני-שחת-- לאור באור החיים
31 Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
הקשב איוב שמע-לי החרש ואנכי אדבר
32 Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
אם-יש-מלין השיבני דבר כי-חפצתי צדקך
33 Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
אם-אין אתה שמע-לי החרש ואאלפך חכמה

< Job 33 >