< Job 33 >
1 Hör dock, Job, mitt tal, och gif akt på all min ord.
C'est pourquoi, Job, écoute, je te prie, mon discours, et prête l'oreille à toutes mes paroles.
2 Si, jag låter min mun upp, och min tunga skall tala i minom mun;
Voici maintenant, j'ouvre ma bouche, ma langue parle dans mon palais.
3 Mitt hjerta skall tala rätt, och mine läppar skola säga ett rent förstånd.
Mes paroles [répondront à la] droiture de mon cœur, et mes lèvres prononceront une doctrine pure.
4 Guds Ande hafver gjort mig, och dens Allsmägtigas Ande hafver gifvit mig lif.
L'esprit du [Dieu] Fort m'a fait, et le souffle du Tout-puissant m'a donné la vie.
5 Kan du, så svara mig; kom fram jemte mig.
Si tu peux, réponds-moi, dresse-toi contre moi, demeure ferme.
6 Si, jag hörer Gudi till, såsom du säger, och utaf jord är jag också gjord.
Voici, je suis pour le [Dieu] Fort; selon que tu en as parlé; j'ai aussi été formé de la terre [tout comme toi].
7 Dock du torf icke förfäras för mig, och min hand skall icke vara dig för svår.
Voici, ma frayeur ne te troublera point, et ma main ne s'appesantira point sur toi.
8 Du hafver talat för min öron; dins ords röst måste jag höra.
Quoi qu'il en soit, tu as dit, moi l'entendant, et j'ai ouï la voix de tes discours, [disant]:
9 Jag är ren och utan all last, oskyldig, och hafver ingen synd.
Je suis pur, [et] sans péché; je suis net, et il n'y a point d'iniquité en moi.
10 Si, han hafver funnit en sak emot mig, derföre håller han mig för sin fienda;
Voici, il a cherché à rompre avec moi, il me tient pour son ennemi.
11 Han hafver satt min fot i stocken, och förvarat alla mina vägar.
Il a mis mes pieds aux ceps, il épie tous mes chemins.
12 Si, rätt derutaf besluter jag emot dig, att du icke äst rättfärdig; ty Gud är mer än en menniska.
Voici, je te réponds qu'en cela tu n'as pas été juste; car Dieu sera toujours plus grand que l'homme [mortel].
13 Hvi vill du träta med honom, att han icke gör dig räkenskap på allt det han gör?
Pourquoi donc as-tu plaidé contre lui? car il ne rend pas compte de toutes ses actions.
14 Om Gud en gång något befaller, skall man då icke först se derefter, om det rätt är.
Bien que le [Dieu] Fort parle une première fois, et une seconde fois à celui qui n'aura pas pris garde à la première;
15 Uti synenes dröm om nattene, när sömnen faller uppå menniskorna, när de sofva på sängene;
Par des songes, par des visions de nuit, quand un profond sommeil tombe sur les hommes, et lorsqu'ils dorment dans leur lit;
16 Då öppnar han menniskors öra; och förskräcker dem, och näpser dem;
Alors il ouvre l'oreille aux hommes, et scelle leur châtiment.
17 På det han skall vända menniskona ifrån olycko, och förvara henne för öfvermod.
Afin de détourner l'homme d'une [mauvaise] action, et de rabaisser la fierté de l'homme.
18 Han skonar hennes själ för förderf, och hans lif, att det icke skall falla i svärdet;
[Ainsi] il garantit son âme de la fosse, et sa vie, de l'épée.
19 Och näpser honom med sveda uppå hans säng, och all hans ben mägteliga;
L'homme est aussi châtié par des douleurs dans son lit, et tous ses os [sont brisés].
20 Och far så med honom, att honom vämjes vid maten, och hans sjal icke hafver lust till att äta.
Alors sa vie lui fait avoir en horreur le pain, et son âme la viande désirable.
21 Hans kött försvinner, så att man intet ser det, och hans ben förkrossas, så att man icke gerna ser dem;
Sa chair est tellement consumée qu'elle ne paraît plus; et ses os sont tellement brisés, qu'on n'y connaît plus rien.
22 Att hans själ nalkas till förderf, och hans lif till de döda.
Son âme approche de la fosse, et sa vie, des choses qui font mourir.
23 Om nu en Ängel, en af tusende, trädde fram för honom, till att förkunna menniskone Guds rättfärdighet;
Que s'il y a pour cet homme-là un messager, qui parle pour lui, (un d'entre mille) qui manifeste à cet homme son devoir,
24 Då skall han förbarma sig öfver honom, och säga: Han skall förlossad varda, att han icke skall fara neder i förderfvet; ty jag hafver funnit en försoning.
Alors il aura pitié de lui, et il dira: Garantis-le, afin qu'il ne descende pas dans la fosse; j'ai trouvé la propitiation.
25 Hans kött komme sig till igen, såsom i ungdomen, och låt honom åter varda ung igen.
Sa chair deviendra plus délicate qu'elle n'était dans son enfance, et il sera rajeuni.
26 Han skall bedja Gud, den skall bevisa honom nåder; han skall se sitt ansigte med glädje, och skall vedergälla menniskone hennes rättfärdighet.
Il fléchira Dieu par ses prières, et Dieu s'apaisera envers lui, et lui fera voir sa face avec joie, et lui rendra sa justice.
27 Han skall för menniskomen bekänna, och säga: Jag hafver syndat och illa gjort, och mig är ännu för litet skedt.
Il regardera vers les hommes, et dira: J'avais péché, j'avais renversé le droit, et cela ne m'avait point profité.
28 Han hafver förlossat mina själ, att hon icke skulle komma i förderf; utan mitt lif skulle få se ljuset.
[Mais Dieu] a garanti mon âme, afin qu'elle ne passât point par la fosse, et ma vie voit la lumière.
29 Si, allt detta gör Gud två eller tre gångor med hvarjom och enom;
Voilà, le [Dieu] Fort fait toutes ces choses, deux [et] trois fois envers l'homme;
30 På det han skall hemta hans själ igen utu förderfvet; och upplyser honom med de lefvandes ljuse.
Pour retirer son âme de la fosse, afin qu'elle soit éclairée de la lumière des vivants.
31 Gif akt häruppå, Job, och hör härtill, och tig, att jag må tala.
Sois attentif, Job, écoute-moi; tais-toi, et je parlerai.
32 Men hafver du något att tala, så svara mig. Säg, äst du rättfärdig; jag vill gerna hörat.
Et si tu as de quoi parler, réponds-moi, parle; car je désire de te justifier.
33 Hafver du ock intet, så hör mig, och tig; jag vill lära dig visdom.
Sinon, écoute-moi, tais-toi, et je t'enseignerai la sagesse.