< Job 32 >

1 Då vände de tre män åter att svara Job; efter han höll sig rättfärdigan.
Jopuna 3'a rone'amo'za agri kere'ma ru'enema kenona hunte'zankura zamavaresra hu'naze. Na'ankure Jopu'ma agra'agu'ma huama huno, hazenkeni'a omane'neanki fatgo hu'na mani'noe huno'ma hu'nea zanku anara hu'naze.
2 Men Elihu, Baracheels son, af Bus af Kams slägte, vardt vreder uppå Job, att han höll sina själ rättfärdigare än Gud.
Hianagi mago nehazave nera, Barakeli nemofokino agi'a Elihu'e. Ana hu'neankino agra Rami nagapinti nekino, Jopuna tusi arimpa ahente'ne. Na'ankure agrama agesama antahiana Anumzamo'a agri kumiku huno knazana nemianagi, nagafare Jopu'a huamara huno tamage hago kumi hu'nogeno Anumzamo'a knazana nenamie hunora nosie nehuno, Jopuna arimpa ahente'ne.
3 Ock vardt han vred uppå de tre hans vänner, att de intet svar funno, och dock fördömde Job.
Ana nehuno Jopuna 3'a rone'a raminku'ene tusi arimpa ahezamante'ne. Na'ankure Jopu nanekere'ma kenona hunte so'ema nosu'za, Jopu'a hazenke hu'negeno Anumzamo'a knazana nemie hu'zama, hazenke'amofo agafama ke'za eri fore'ma osaza zanku anara hu'ne.
4 Ty Elihu hade bidt, så länge de hade talat med Job, efter de voro äldre än han.
Elihu'a agra nehazave mani'negu huno kea osu mani'nege'za, Jopuna 3'a rone'amo'za zamagra ranra vaheki'za, Jopu'enena keaga vugote'za hu'naze.
5 Derföre, då, han såg, att intet svar var i de tre mäns mun, vardt han vred.
Hianagi ana ranra naga'mo'zama Jopu nanekere'ma mago'enema kenona huontaza zankura, tusi arimpa ahe'ne.
6 Och så svarade Elihu, Baracheels son, af Bus, och sade: Jag är ung, och I ären gamle, derföre hafver jag skytt, och fruktat bevisa min konst på eder.
Ana higeno Buzi kumateti ne' Barakeli nemofo Elihu'a amanage hu'ne, Nagra kasefa vahe manugeta tamagra ranra vahe mani'nazagu nagazegu nehu'na koro hu'na ke'nima huama huzankura ete azeri'noe.
7 Jag tänkte: Låt åren tala, och åldren bevisa vishet.
Nagrama antahuana rama'a kafuma hu'naza vahe'mota knare antahi'zana huama hugahaze hu'noane. Na'ankure knare antahi'zamo'a e'inahu vahepinti ne-e.
8 Men anden är i menniskone, och dens Allsmägtigas Ande gör henne förståndiga.
Hianagi Anumzamo'a avamu'a huhu huvazigeno vahepina avamu'a mani'neankino, ana avamumo hige'za ama' antahi'zane vahera mani'naze.
9 Mästarena äro icke de visaste, och de gamle förstå icke hvad rätt är.
Mago'a zupa ranra vahe'mo'za knare antahi'zana e'norizage'za, mago'a zupa kafuzmimo'ma rama'a hu'nea vahe'mo'za fatgo huno'ma refakohu avu'ava'zana antahi amara osu'naze.
10 Derföre vill jag ock tala; hör härtill, jag vill ock bevisa mina konst.
E'ina hu'negu nagranena antahintahini'a Jopuga menina kasami'za huanki antahio.
11 Si, jag hafver bidt, medan I talat hafven; jag hafver gifvit akt på edart förstånd, tilldess I hafven gjort en ända på edart tal.
Tamagrama keagama nehuta knare'nare antahintahima erinteta kema hugantugama hazankea, akohe'na mani'ne'na antahi'noe.
12 Och jag hafver haft akt uppå eder, och si, ingen är ibland eder, som Job straffa, eller till hans ord svara kan.
Nagra nagesama ante so'ema hune'na keagatamima antahufina, magomo'e huno Jopunkura havige hie hunora huama huonte'ne. Ana nehutma Jopu'ma hia nanekerera kenona huonte'naze.
13 I mågen tilläfventyrs säga: Vi hafve drabbat på vishetena, att Gud hafver bortkastat honom, och ingen annar.
Hagi tamagra amanage huta osiho, Jopuna agri knare antahi'zamo'a tagri antahi'zana agatereankino, agri kerera vahe'mo'a kenona huontesnianki, Anumzamoke kenona huntesie.
14 Det talet gör mig icke fyllest; jag vill intet svara honom, efter som I taladen.
Jopu'a nagranena keaga osu'neanki tamagranenke keaga hu'ne. Hagi nagranema keagama hiresina, tamagrama kenonama huntazankna hu'na kenona huontosine.
15 Ack! de uppgifvas, och kunna intet mer svara; de kunna intet mer tala.
Hagi tamagrira keagatamia omanegetma antahintahi hakare nehuta, Jopu'ma hia nanekerera kenona huonte'naze.
16 Efter jag nu bidt hafver, och de kunna intet tala; förty de stå tyste, och svara intet mer;
Hianagi tamagrama kenona osu, akoheta zazate'ma manizaza hu'na nagranena akohe'na manigahufi? I'o.
17 Vill jag dock svara min part, och bevisa mina konst;
Nagranena antahintahini'a huama hu'na Jopuga kasamigahue.
18 Ty jag är så full med ordom, att min ande ängslas i minom buk.
Na'ankure rama'a naneke nagu'afina avite'neanki'na nagu'amo'ma huama huo huno'ma nazeri otisanige'na huama hugahue.
19 Si, min buk är såsom must, dem tilltäppt är, hvilken ny fat sönderslår.
Hagi nagri nagu'afina mememofo avufgareti'ma tro'ma hu'naza tintafepima kasefa waini tima ante'nazageno'ma me'neno ruhavahavu huno rupro hunaku'ma hiaza nagu'amo'a hu'ne.
20 Jag måste tala, att jag må få andas; jag måste upplycka mina läppar och svara.
Hanki nagra menima kasaminaku'ma hanua nanekema kasamisnugeno'a narimpamo'a fru hugahie. Hagi menina nagu'afima avi'mate'nea nanekea hugaho hugahue.
21 Jag vill på ingens person se, och ingo mennisko till vilja tala;
Nagra mago vahe'mofo kazigagera antene'na agrikera azana nosu'na, mago vahera havigea hu'na husga huontegahue.
22 Förty jag vet icke, om jag så gjorde, om min skapare innan en kort tid mig borttagandes vorde.
Hagi nagrama havigema nagiteti'ma hu'na vahe'ma husga hunte'zante'ma knare'ma hu'noresi'na, nagri'ma tro'ma hunante'nea Anumzamo'a nagrira nazeri fanane hiresine.

< Job 32 >