< Job 28 >

1 Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
Zagotovo obstaja žila za srebro in prostor za zlato, kjer ju prečiščujejo.
2 Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
Železo je vzeto iz zemlje in bron je staljen iz kamna.
3 På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
On postavlja konec temi in preiskuje vso popolnost: kamne iz teme in smrtno senco.
4 Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
Poplava izbruhne ven, proč od prebivalca, celo vode, pozabljene od stopala. Posušene so, odtekle so proč od ljudi.
5 Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
Glede zemlje, iz nje prihaja kruh, in pod njo je obrnjeno, kakor bi bil ogenj.
6 Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
Njeni kamni so mesto za safirje in ta ima zlati prah.
7 Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
Je steza, ki je nobena perjad ne pozna in ki je jastrebovo oko ni videlo.
8 De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
Levji mladiči je niso pomendrali niti krut lev ni šel mimo nje.
9 Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
Svojo roko izteguje nad skalo, gore prevrača pri koreninah.
10 Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
Reke vrezuje med skalami in njegovo oko vidi vsako dragoceno stvar.
11 Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
Poplave zvezuje pred poplavljanjem in stvar, ki je skrita, prinaša na svetlobo.
12 Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
Toda kje se bo našla modrost? In kje je kraj razumevanja?
13 Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
Človek ne ve za njeno vrednost niti je ni najti v deželi živih.
14 Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
Globina pravi: ›V meni je ni.‹ Morje pravi: ›Ta ni z menoj.‹
15 Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
Ni je moč dobiti za zlato niti ne bo srebro odtehtano za njeno vrednost.
16 Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
Ta ne more biti primerjana z zlatom iz Ofírja, z dragocenim oniksom ali safirjem.
17 Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
Zlato in kristal ji ne moreta biti enaka in njena zamenjava ne bo za dragocenosti iz čistega zlata.
18 Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
Nobene omembe ne bo narejene o koralah ali o biserih, kajti cena modrosti je nad rubini.
19 Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
Topaz iz Etiopije ji ne bo enak niti ne bo ovrednotena s čistim zlatom.
20 Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
Od kod potem prihaja modrost? In kje je kraj razumnosti?
21 Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
Videti je, da je skrita pred očmi vseh živih in prikrita pred zračno perjadjo.
22 Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
Uničenje in smrt pravita: ›O njeni slavi sva slišala s svojimi ušesi.‹
23 Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
Bog razume njeno pot in on pozna njen kraj.
24 Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
Kajti gleda do koncev zemlje in vidi pod celotnim nebom,
25 Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
ko naredi težo za vetrove in vode odmerja z mero.
26 Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
Ko je naredil odlok za dež in pot za bliskanje groma,
27 Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
potem jo je videl in jo oznanja. Pripravlja jo, da, in razpoznava.
28 Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
Človeku pa pravi: ›Glej, strah Gospodov, to je modrost; in oditi od zla je razumevanje.‹«

< Job 28 >