< Job 28 >
1 Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
“Mugodhi wesirivha uripo, nenzvimbo inonatswa goridhe.
2 Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
Simbi inocherwa pasi, uye ndarira inonyautswa ichibva pamhangura.
3 På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
Munhu anoita kuti rima ripere; anotsvakisisa kusvikira kumucheto chaiko, mhangura iri murima rakasviba kwazvo.
4 Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
Anovhura mugodhi kure nokunogara vanhu, kunzvimbo dzakakanganikwa norutsoka rwomunhu; kure navanhu anorezuka ndokuzeya uku nokuku.
5 Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
Iyo nyika, zvokudya zvichibva mairi, inoshandurwa nechapasi seinoshandurwa nemoto,
6 Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
safire inobva mumatombo ayo, uye guruva rayo rine upfu hwegoridhe,
7 Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
Hakuna gondo rinoziva nzira iyo yakavanzika, hakuna ziso rorukodzi rakaiona.
8 De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
Mhuka dzinozvikudza hadziisi rutsokapo, uye hakuna shumba inofambapo.
9 Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
Ruoko rwomunhu runorova dombo romusarasara uye ronoisa midzi yamakomo pachena.
10 Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
Anochera mugero nomumatombo; meso ake anoona pfuma yawo yose.
11 Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
Anotsvakisisa panotangira nzizi uye anobudisa zvinhu zvakavanzika pachena.
12 Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
“Asi uchenjeri hungawanikwepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
13 Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
Munhu haanzwisisi kukosha kwahwo; hahungawanikwi munyika yavapenyu.
14 Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
Pakadzika panoti, ‘Hahuzi mandiri.’ Gungwa rinoti, ‘Hahuzi pandiri.’
15 Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
Hahungatengwi negoridhe yakaisvonaka, uye mutengo wahwo haungayerwi nesirivha.
16 Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
Hahungatengwi negoridhe reOfiri, namatombo anokosha eonikisi kana esafire.
17 Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
Hahungaenzaniswi negoridhe kana kristari, uye hahungatsinhaniswi nezvishongo zvegoridhe.
18 Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
Korari nejasipa hazvingatongorehwi; mutengo wouchenjeri unokunda maparera.
19 Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
Topazi yeEtiopia haingaenzaniswi nahwo; hahungatongotengwi negoridhe rakaisvonaka.
20 Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
“Zvino uchenjeri hunobvepiko? Kunzwisisa kunogarepiko?
21 Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
Kwakavanzirwa meso ezvipenyu zvose, zvakavigwa kunyange kushiri dzedenga.
22 Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
Kuparadza noRufu zvinoti, ‘Runyerekupe rwahwo chete ndirwo rwakasvika munzeve dzedu.’
23 Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
Mwari oga ndiye anonzwisisa nzira inoenda kwahuri, uye ndiye oga anoziva kwahunogara,
24 Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
nokuti anoona magumo enyika, uye anoona zvinhu zvose zviri pasi pamatenga.
25 Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
Paakasimbisa simba remhepo uye akayera mvura,
26 Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
paakaita chirevo chemvura negwara rokutinhira wemheni,
27 Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
ipapo akatarira kuuchenjeri akahunzvera; akahusimbisa uye akahuedza.
28 Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
Zvino akati kumunhu, ‘Kutya Ishe, ndihwo uchenjeri, uye kusiya zvakaipa ndiko kunzwisisa.’”