Job 28
1 Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
Anverite, gen yon min pou ajan e yon plas pou rafine lò.
2 Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
Fè retire nan pousyè a e kwiv la fonn soti nan wòch la.
3 På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
Lòm fè tenèb la pati, e rive jis nan dènye limit lan. Li chache twouve wòch kap kache a, ak nan pwofon fènwa.
4 Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
Li fouye yon twou fon byen lwen kote moun rete, kote ki bliye nèt pa pye moun. Konsa, yo pandye, yo balanse byen lwen limanite.
5 Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
Pou tè a, depi nan li, manje sòti, men anba, li boulvèse tankou dife.
6 Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
Wòch li se sous a pyè safi yo. Epi nan pousyè li, genyen lò.
7 Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
Chemen li pa rekonèt pa koukou, ni zye grigri pa janm wè l.
8 De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
Bèt pi fewòs yo pa mache la, ni lyon pa pase sou li.
9 Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
Li mete men li sou wòch silèks la. Li chavire mòn yo soti nan baz yo.
10 Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
Li kreve kanal ki pase nan wòch yo, e zye li wè tout sa ki presye.
11 Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
Li bouche flèv yo pou dlo pa koule e sa ki kache yo, li fè yo parèt nan limyè.
12 Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
“Men se kibò yo twouve sajès? Epi kibò yo jwenn sajès la?
13 Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
Lòm pa konnen valè li, ni valè li pa kab twouve nan peyi moun vivan yo.
14 Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
Labim nan di: “Li pa nan mwen”. Lanmè a di: ‘Li pa bò kote m’.
15 Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
Lò pi pa egal ak valè l, ni ajan pa kab peze kon pri li.
16 Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
Valè li pa kab konpare ak lò Ophir, oswa oniks presye, oswa safì.
17 Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
Ni lò ni vit pa egal avè l, ni li pa kab fè echanj pou bagay ki fèt an lò fen.
18 Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
Koray ak kristal, bliye sa nèt. Posede sajès se pi wo ke pèl.
19 Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
Topaz a Éthiopie a pa kab konpare avè l; ni li pa kab valorize an lò pi.
20 Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
E byen, se kibò sajès la sòti? Epi kibò anplasman bon konprann nan ye?
21 Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
Konsa, li kache a zye de tout èt vivan yo e kache menm a zwazo syèl yo.
22 Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
Labim nan ak lanmò a pale: ‘Ak zòrèy nou, nou konn tande rapò bagay sa a.’
23 Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
Bondye konprann chemen li e Li konnen plas li.
24 Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
“Paske Li chache jis rive nan dènye pwent latè e wè tout bagay anba syèl yo.
25 Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
Lè L te bay pwa a van an e te divize dlo yo pa mezi,
26 Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
Lè L te etabli yon limit pou lapli e yon chemen pou kout eklè,
27 Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
Li te wè l e Li te deklare li. Li te etabli li e anplis, Li te konprann bout li.
28 Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
Konsa, a lòm Li te di: ‘Gade byen, lakrent Senyè a, se sa ki sajès; epi kite mal, se sa ki bon konprann.’”
