Job 28
1 Silfret hafver sin gång, och guldet sitt rum, der det verkas.
Máť zajisté stříbro prameny své, a zlato místo k přehánění.
2 Jern tager man utaf jordene, och utaf stenar smälter man koppar.
Železo z země vzato bývá, a kámen rozpuštěný dává měď.
3 På mörkret varder ju en tid ände, och finner ju någor på sistone det fördolda.
Cíl ukládá temnostem, a všelikou dokonalost člověk vystihá, kámen mrákoty a stínu smrti.
4 Det springer ut en sådana bäck, att de, som bo deromkring, icke kunna gå deröfver till fots; han varder menniskomen allt för djup, och flyter sin kos.
Protrhuje se řeka na obyvatele, tak že ji nemůže žádný přebřesti, a svozována bývá uměním smrtelného člověka, i odchází.
5 Man får ock eld nedan utu jordene; der dock ofvantill bröd växer.
Z země vychází chléb, ačkoli pod ní jest něco rozdílného, podobného k ohni.
6 Man finner saphir på somlig rum, och jordklimpar, der guld är uti.
V některé zemi jest kamení zafirové a prach zlatý,
7 Den stigen hafver ingen fogel kunnat, och intet gamsöga sett;
K čemuž stezky nezná žádný pták, aniž ji spatřilo oko luňáka,
8 De stolta barn hafva icke trampat honom, och intet lejon gångit deruppå.
Kteréž nešlapala mladá zvěř, aniž šel po ní lev.
9 Bär man också handena på stenen, och grafver bergen omkull.
K škřemeni vztahuje ruku svou, a z kořene převrací hory.
10 Man grafver bäcker utu hällebergen, och allt det kosteligit är, ser ögat.
Z skálí vyvodí potůčky, a všecko, což jest drahého, spatřuje oko jeho.
11 Man förtager strömmom vattnet, och hafver fram i ljuset det derutinnan fördoldt är.
Vylévati se řekám zbraňuje, a tak cožkoli skrytého jest, na světlo vynáší.
12 Huru vill man nu vishet finna, och hvar är rummet till förståndighet?
Ale moudrost kde nalezena bývá? A kde jest místo rozumnosti?
13 Ingen vet hvar hon ligger; och varder icke funnen i de lefvandes lande.
Neví smrtelný člověk ceny její, aniž bývá nalezena v zemi živých.
14 Afgrundet säger: Hon är icke i mig; och hafvet säger: När mig är hon icke.
Propast praví: Není ve mně, moře také dí: Není u mne.
15 Man kan icke gifva der penningar före, ej heller silfver uppväga, till att betala henne med.
Nedává se zlata čistého za ni, aniž odváženo bývá stříbro za směnu její.
16 Hon räknas icke vid Ophiriskt guld, eller vid kostelig onich och saphir;
Nemůže býti ceněna za zlato z Ofir, ani za onychin drahý a zafir.
17 Guld och diamant kan icke liknas dervid, ej heller kan hon tillbytas för gyldene klenodier.
Nevrovná se jí zlato ani drahý kámen, aniž směněna býti může za nádobu z ryzího zlata.
18 Ramoth och Gabis aktar man intet; hon är högre aktad än perlor.
Korálů pak a perel se nepřipomíná; nebo nabytí moudrosti dražší jest nad klénoty.
19 Topats af Ethiopien varder icke lika skattad emot henne, och det renaste guld gäller icke deremot.
Není jí rovný v ceně smaragd z Mouřenínské země, aniž za čisté zlato může ceněna býti.
20 Hvadan kommer då visheten? Och hvar är rummet till förståndigheten?
Odkudž tedy moudrost přichází? A kde jest místo rozumnosti?
21 Hon är fördold för allas lefvandes ögon, och öfverskyld för foglarna under himmelen.
Poněvadž skryta jest před očima všelikého živého, i před nebeským ptactvem ukryta jest.
22 Fördömelsen och döden säga: Vi hafve med vår öron hört hennes rykte.
Zahynutí i smrt praví: Ušima svýma slyšely jsme pověst o ní.
23 Gud vet vägen dertill, och känner hennes rum.
Sám Bůh rozumí cestě její, a on ví místo její.
24 Förty han ser jordenes ända, och skådar allt det under himmelen är;
Nebo on končiny země spatřuje, a všecko, což jest pod nebem, vidí,
25 Så att han gifver vädrena sina vigt, och vattnena sitt matt.
Tak že větru váhu dává, a vody v míru odvažuje.
26 Då han satte regnena ett mål före, och tordönenom och ljungeldenom sin väg,
On též vyměřuje dešti právo, i cestu blýskání hromů.
27 Då såg han henne, och räknade henne; tillredde henne, och fann henne;
Hned tehdáž viděl ji, a rozhlásil ji, připravil ji, a vystihl ji.
28 Och sade till menniskona: Si, Herrans fruktan är vishet; och fly det onda är förståndighet.
Èlověku pak řekl: Aj, bázeň Páně jest moudrost, a odstoupiti od zlého rozumnost.
