Job 27
1 Och Job höll talet fram; hof upp sitt ordspråk, och sade:
Moreover Job continued his parable, and said,
2 Så sant som Gud lefver, den mig min rätt förvägrar, och den Allsmägtige, som mina själ bedröfvar;
As God lives, who has taken away my judgment; and the Almighty, who has vexed my soul;
3 Så länge min ande i mig är, och andedrägten af Gudi i mino näso är;
All the while my breath is in me, and the spirit of God is in my nostrils;
4 Mine läppar skola intet orätt tala, och min tunga skall intet bedrägeri för händer hafva.
My lips shall not speak wickedness, nor my tongue utter deceit.
5 Bort det ifrå mig, att jag skulle gifva eder rätt; intilldess min ände kommer, skall jag icke vika ifrå mine fromhet.
God forbid that I should justify you: till I die I will not remove my integrity from me.
6 Ifrå mine rättfärdighet, som jag håller vill jag icke gå; mitt samvet gnager mig intet för alla mina lifsdagar.
My righteousness I hold fast, and will not let it go: my heart shall not reproach me so long as I live.
7 Men min fiende varder funnen ogudaktig, och min motståndare orättvis.
Let my enemy be as the wicked, and he that rises up against me as the unrighteous.
8 Ty hvad är ens skrymtares hopp, att han så girig är; och Gud rycker dock hans själ bort?
For what is the hope of the hypocrite, though he has gained, when God takes away his soul?
9 Menar du, att Gud skall höra hans röst, när ångest kommer honom uppå?
Will God hear his cry when trouble comes on him?
10 Huru kan han hafva lust till den Allsmägtiga, och något åkalla honom?
Will he delight himself in the Almighty? will he always call on God?
11 Jag vill lära eder om Guds hand, och hvad för dem Allsmäktiga gäller, vill jag icke dölja.
I will teach you by the hand of God: that which is with the Almighty will I not conceal.
12 Si, I hållen eder alle, att I ären vise; hvi gifven I då sådana onyttig ting före?
Behold, all you yourselves have seen it; why then are you thus altogether vain?
13 Detta är en ogudaktig menniskos lön när Gudi, och de tyranners arf, som de af dem Allsmägtiga få skola.
This is the portion of a wicked man with God, and the heritage of oppressors, which they shall receive of the Almighty.
14 Om han får mång barn, så skola de höra svärdet till; och hans afföda skall icke af bröd mätt varda.
If his children be multiplied, it is for the sword: and his offspring shall not be satisfied with bread.
15 Hans återlefde skola i dödenom begrafne varda, och hans enkor skola intet gråta.
Those that remain of him shall be buried in death: and his widows shall not weep.
16 Om han samkar penningar tillhopa såsom stoft, och tillreder sig kläder såsom ler,
Though he heap up silver as the dust, and prepare raiment as the clay;
17 Så skall han väl tillredat; men den rättfärdige skall kläda sig deruti, och den oskyldige skall utskifta penningarna.
He may prepare it, but the just shall put it on, and the innocent shall divide the silver.
18 Han bygger sitt hus såsom en spindel, såsom en väktare gör sig ett skjul.
He builds his house as a moth, and as a booth that the keeper makes.
19 När den rike nedläggs, skall han intet få med sig; han skall upplåta sin ögon, och finna intet.
The rich man shall lie down, but he shall not be gathered: he opens his eyes, and he is not.
20 Honom skall öfverfalla förskräckelse såsom vatten; om nattena skall stormväder taga honom bort;
Terrors take hold on him as waters, a tempest steals him away in the night.
21 Östanväder skall föra honom bort, att han skall förgås; och oväder skall drifva honom af hans rum.
The east wind carries him away, and he departs: and as a storm hurls him out of his place.
22 Detta skall han låta komma öfver honom, och skall intet skona honom; allt skall det gå honom ifrå hända.
For God shall cast on him, and not spare: he would fain flee out of his hand.
23 Man skall klappa händer tillhopa öfver honom, och hvissla öfver honom, der han varit hafver.
Men shall clap their hands at him, and shall hiss him out of his place.
