Job 26

1 Job svarade, och sade:

Then answered Job, and said,

2 Hvem äst du biståndig? Dem som ingen magt hafver? Hjelper du honom, som ingen starkhet hafver i armenom?

What assistance hast thou given to the powerless? [how] hast thou helped the arm without strength?

3 Hvem gifver du råd? Dem som intet vet? Och du bär fram dina stora gerningar?

How hast thou counselled the unwise? and what sound wisdom hast thou made known so plentifully?

4 För hvem talar du? Och inför hvem går anden ifrå dig?

To whom hast thou told words? and whose spirit came from thee?

5 De Reser ängslas under vattnen, och de som när dem bo.

The departed are called into being beneath the waters, and their inhabitants.

6 Helvetet är bart för honom, och förderfvet hafver intet öfvertäckelse. (Sheol h7585)

Naked is the nether world before him, and there is no covering for the place of corruption. (Sheol h7585)

7 Han sträcker ut nordet på ingo, och hänger jordena uppå intet.

He stretched out the north over empty space; he suspended the earth on nothing;

8 Vattnet samkar han i sina skyar, och skyarna remna icke derunder.

He bound up the waters in his clouds; and the cloud bursteth not under their weight;

9 Han håller sin stol, och utbreder sin sky derföre.

He closed up the surface of his throne, spreading over it his cloud;

10 Han hafver satt ett mål om vattnet, intilldess ljus och mörker blifver ändadt.

A fixed limit he compassed off over the face of the waters, for the division of the light and darkness.

11 Himmelens stodar skälfva, och gifva sig för hans näpst.

The pillars of heaven tremble greatly, and are astounded at his rebuke.

12 För hans kraft varder hafvet hasteliga stormande, och för hans klokhet stillar sig hafsens höghet.

By his power he split in pieces the sea, and by his understanding he crushed [its] pride:

13 På himmelen varder det klart igenom hans väder, och hans hand drifver bort hvalfisken.

By his breath the heavens [acquired] beauty; his hand hath created the flying serpent.

14 Si, alltså går det till med hans gerningar; men hvad besynnerligit hafve vi derutinnan hört? Ho kan förstå hans magts dunder?

Lo, these are ends of his ways; for how slight a whisper is heard [by us] of him! but the thunder of his mighty deeds who can understand?