Job 23

1 Job svarade, och sade:

Sa’an nan Ayuba ya amsa,

2 Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.

“Ko a yau, ina kuka mai zafi; hannunsa yana da nauyi duk da nishin da nake yi.

3 Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;

Da a ce na san inda zan same shi; da a ce zan iya zuwa wurin da yake zama!

4 Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;

Zan kai damuwata wurinsa in yi gardama da shi.

5 Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!

Zan nemi in san abin da zai ce mini, in kuma auna abin da zai ce mini.

6 Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;

Zai yi gardama da ni da ikonsa mai girma? Babu, ba zai zarge ni da laifi ba.

7 Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.

Mai adalci ne zai kawo ƙara a wurinsa, kuma zan samu kuɓuta daga wurin mai shari’an nan har abada.

8 Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.

“Amma in na je gabas, ba ya wurin; in na je yamma, ba zan same shi ba.

9 Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.

Sa’ad da yake aiki a arewa, ba ni ganinsa; sa’ad da ya juya zuwa kudu, ba na ganinsa.

10 Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;

Amma ya san hanyar da nake bi; sa’ad da ya gwada ni zan fito kamar zinariya.

11 Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;

Ƙafafuna suna bin ƙafafunsa kurkusa; na bi hanyarsa ba tare da na juya ba.

12 Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.

Ban fasa bin dokokin da ya bayar ba; na riƙe maganarsa da muhimmanci fiye da abincin yau da gobe.

13 Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.

“Amma ya tsaya shi kaɗai, kuma wa ya isa yă ja da shi? Yana yin abin da yake so.

14 Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.

Yana yi mini abin da ya shirya yă yi mini, kuma yana da sauran irinsu a ajiye.

15 Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.

Shi ya sa na tsorata a gabansa; sa’ad da na yi tunanin wannan duka, nakan ji tsoronsa.

16 Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;

Allah ya sa zuciyata ta yi sanyi; Maɗaukaki ya tsorata ni.

17 Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.

Duk da haka duhun bai sa in yi shiru ba, duhun da ya rufe mini fuska.