< Job 23 >

1 Job svarade, och sade:
Then Job answered,
2 Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.
"Even today my complaint is rebellious. His hand is heavy in spite of my groaning.
3 Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;
Oh that I knew where I might find him. That I might come even to his seat.
4 Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;
I would set my cause in order before him, and fill my mouth with arguments.
5 Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!
I would know the words which he would answer me, and understand what he would tell me.
6 Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;
Would he contend with me in the greatness of his power? No, but he would listen to me.
7 Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.
There the upright might reason with him, so I should be delivered forever from my judge.
8 Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.
"If I go east, he is not there; if west, I can't find him;
9 Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.
He works to the north, but I can't see him. He turns south, but I can't catch a glimpse of him.
10 Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;
But he knows the way that I take. When he has tried me, I shall come forth like gold.
11 Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;
My foot has held fast to his steps. I have kept his way, and not turned aside.
12 Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.
I haven't gone back from the commandment of his lips. I have treasured up the words of his mouth more than my necessary food.
13 Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.
But he stands alone, and who can oppose him? What his soul desires, even that he does.
14 Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.
For he performs that which is appointed for me. Many such things are with him.
15 Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.
Therefore I am terrified at his presence. When I consider, I am afraid of him.
16 Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;
For God has made my heart faint. Shaddai has terrified me.
17 Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.
Because I was not cut off before the darkness, neither did he cover the thick darkness from my face.

< Job 23 >