Job 23
1 Job svarade, och sade:
And Job answers and says:
2 Mitt tal blifver ännu bedröfvadt; min magt är svag för mitt suckandes skull.
“Also—today my complaint [is] bitter, My hand has been heavy because of my sighing.
3 Ack! det jag visste, huru jag skulle finna honom, och komma till hans stol;
O that I had known—and I find Him, I come to His seat,
4 Och sätta min rätt fram för honom, och uppfylla min mun med straff;
I arrange the cause before Him, And fill my mouth [with] arguments.
5 Och förfara hvad ord han mig svara ville, och förnimma hvad han mig sägandes vorde!
I know the words He answers me, And understand what He says to me.
6 Vill han med stora magt träta med mig? Han ställe sig icke så emot mig;
Does He strive with me in the abundance of power? No! Surely He puts [it] in me.
7 Utan lägge mig före hvad likt är, så vill jag väl vinna min rätt.
There the upright reason with Him, And I escape from mine who is judging—forever.
8 Men går jag rätt framåt, så är han der intet; går jag tillbaka, så varder jag honom intet varse.
Behold, I go forward—and He is not, And backward—and I do not perceive Him.
9 Är han på venstra sidone, så fattar jag honom intet; förgömmer han sig på högra sidone, så ser jag honom intet.
[To] the left in His working—and I do not see, He is covered [on] the right, and I do not behold.
10 Men han känner väl min väg; han försöke mig, så skall jag funnen varda såsom guld;
For He has known the way with me, He has tried me—I go forth as gold.
11 Ty jag sätter min fot uppå hans fjät, och håller hans väg, och viker intet deraf;
My foot has laid hold on His step, I have kept His way, and do not turn aside,
12 Och träder intet ifrå hans läppars bud, och bevarar hans muns ord, mer än jag skyldig är.
The command of His lips, and I do not depart. I have laid up above my allotted portion The sayings of His mouth.
13 Han är enig; ho vill svara honom? Och han gör allt som han vill.
And He [is] in one [mind], And who turns Him back? And His soul has desired—and He does [it].
14 Och om han mig än vedergäller hvad jag förtjent hafver, så står ändå för honom mycket tillbaka.
For He completes my portion, And many such things [are] with Him.
15 Derföre är jag förskräckt för honom, och när jag det märker, så fruktar jag mig för honom.
Therefore, I am troubled at His presence, I consider, and am afraid of Him.
16 Gud hafver gjort mitt hjerta blödigt, och den Allsmägtige hafver mig förskräckt;
And God has made my heart soft, And the Mighty has troubled me.
17 Ty mörkret vänder icke åter med mig, och mörker vill för mig intet bortgömdt varda.
For I have not been cut off before darkness, And before me He covered thick darkness.”
