Job 22

1 Då svarade Eliphas af Thema, och sade:

Ket simmungbat ni Elipas a Temanita ket kinunana,

2 Menar du att en man kan liknas vid Gud; eller någor är så klok, att han kan likna sig vid honom?

“Adda kadi serserbi ti tao iti Dios? Adda kadi serserbi ti nasarib a tao kenkuana?

3 Menar du att dem Allsmägtiga behagar, att du räknar dig så from? Eller hvad hjelper det honom, om än dine vägar utan brist voro?

Pakaragsakan kadi ti Mannakabalin-amin no nalintegka? Adda kadi ti magun-odna no aramidem dagiti wagasmo nga awan pakababalawanna?

4 Menar du han fruktar att straffa dig, och gå till rätta med dig?

Gapu kadi iti panagraemmo kenkuana a tubtubngarennaka ken uk-ukomennaka?

5 Ja, din ondska är fast stor, och uppå din orättfärdighet är ingen ände.

Saan kadi a nakaro ti kinadangkesmo? Awan kadi ti pagpatinggaan dagiti kinadakesmo?

6 Du hafver tagit af dinom broder pant utan sak; du hafver dragit kläden af dem nakna.

Ta pinilitmo nga innala ti pammatalged manipud iti kabsatmo nga awan gapgapuna; linabusam ti maysa a lamo-lamo a tao kadagiti pagan-anayna.

7 Du hafver icke gifvit dem trötta vatten dricka; du hafver nekat dem hungroga ditt bröd.

Saanka a nangted iti danum nga inumen dagiti nabannog a tattao; inyimutmo ti tinapay kadagiti mabisin a tattao.

8 Du hafver brukat våld i landena, och bott deruti med stort prål.

uray no sika, a nabileg a tao, tinagikuam ti daga, uray no sika, mararaem a tao, nagnaedka iti daytoy.

9 Enkor hafver du låtit gå ohulpna, och sönderbrutit de faderlösas armar.

Pinapanawmo dagiti balo nga awanan; natukkol dagiti takkiag dagiti ulila.

10 Derföre äst du omvefvad med snaro, och fruktan hafver dig hasteliga förskräckt.

Ngarud, adda dagiti silo iti amin nga aglawlawmo, ken rirriribukennaka ti kellaat a panagbuteng.

11 Skulle du då icke se mörkret, och vattufloden icke öfvertäcka dig?

Adda ti kinasipnget, tapno saanka a makakita; liplipusennaka ti aglaplapusanan a danum.

12 Si, Gud är hög i himmelen, och ser stjernorna uppe i höjdene;

Saan kadi nga adda ti Dios kadagiti kinangato ti langit? Kitaem ti kinangato dagiti bituen, anian a nagngatoda!

13 Och du säger: Hvad vet Gud? Skulle han kunna döma det i mörkret är?

Ibagbagam, 'Ania ti ammo ti Dios? Makaukom kadi isuna iti nakaro a kinasipnget?

14 Skyn skyler för honom, och han ser intet; han vandrar i himmelens omgång.

Dagiti napuskol nga ulep ket maysa a manglinglinged kenkuana, isu a saannatayo a makitkita; magmagna isuna iti dakkel a silid ti langit.'

15 Vill du akta på verldenes lopp, der de orättfärdige uti gångne äro?

Agtultuloyka kadi iti daan a dalan a nagnaan dagiti nadangkes a tattao -

16 Hvilke förgångne äro, förr än tid var, och vattnet hafver bortsköljt deras grund;

dagiti narabsut sakbay pay ti tiempoda, dagiti naiyanud dagiti pundasionda a kas iti maysa a karayan,

17 De som till Gud sade: Far ifrån oss; hvad skulle den Allsmägtige kunna göra dem?

dagiti nangibaga iti Dios, 'Adaywannakami'; dagiti nangibaga, 'Ania ti maaramidan ti Mannakabalin-amin kadakami?'

18 Ändock han uppfyllde deras hus med ägodelar; men de ogudaktigas råd vare långt ifrå mig.

Nupay kasta, pinunnona dagiti babbalayda kadagiti naimbag a banbanag; adayo kaniak dagiti panggep dagiti nadangkes a tattao.

19 De rättfärdige skola få det se, och glädja sig; och den oskyldige skall bespotta dem.

Makita dagiti nalinteg a tattao ti gasatda ket maragsakanda; katkatawaan ida dagiti awan basolna a tattao a mangum-umsi.

20 Deras väsende skall försvinna, och det qvart är af dem, skall elden förtära.

Kunada, '“Awan dua-dua a maputed dagiti tumakder a maibusor kadatayo; inuram ti apuy dagiti sanikuada.'

21 Så förlika dig nu med honom, och haf frid; derutaf skall du hafva mycket godt.

Ita, makianamongka iti Dios ken makikapiaka kenkuana; iti kasta a wagas, umayto kenka ti kinaimbag.

22 Hör lagen utaf hans mun, och fatta hans tal uti ditt hjerta.

Agpakpakaasiak kenka, awatem ti pagannurotan manipud iti ngiwatna; salimetmetam dagiti sasaona dita pusom.

23 Om du omvänder dig till den Allsmägtiga, så skall du uppbyggd varda; och kasta det orätt är långt ifrå dine hyddo;

No agsublika iti Mannakabalin-amin, mapapigsaka, no iyadayom ti kinakillo kadagiti toldam.

24 Så skall han gifva guld igen för stoft, och för sten gyldene bäcker.

Ikabilmo dagiti gamengmo iti tapok, ti balitok ti Ophir kadagiti batbato dagiti waig,

25 Och du skall hafva guld nog, och silfver skall dig med hopom tillfalla.

ket ti Mannakabalin-amin ti agbalinto a gamengmo, ti napateg a pirak kenka.

26 Då skall du hafva din lust i dem Allsmägtiga, och upplyfta ditt anlete till Gud.

Ta kalpasanna agragsakanto iti Mannakabalin-amin; itangadmonto ti rupam iti Dios.

27 Du skall bedja honom, och han skall höra dig; och ditt löfte skall du betala.

Agkararagkanto kenkuana, ket denggennakanto; aramidemto dagiti sapatam kenkuana.

28 Ehvad du tager dig före, det skall han låta dig väl af gå; och ljus skall skina på dina vägar.

Mangikeddengkanto met iti aniaman a banag, ket mapasingkedanto kenka; agraniagto ti silaw kadagiti dalanmo.

29 Förty de som sig ödmjuka, dem upphöjer han; och den som sin ögon nederslår, han skall blifva frälst;

Ipababa ti Dios ti napalangguad a tao, ken isalakanna dagiti nakadumog.

30 Och den oskyldige skall hulpen varda; för sina händers renhets skull skall han hulpen varda.

Ispalenna ti tao nga awan basolna; maispalkanto babaen iti kinadalus dagiti imam.”