Job 21
1 Job svarade och sade:
Porém Jó respondeu, dizendo:
2 Hörer dock till min ord, och låter säga eder;
Ouvi atentamente minhas palavras, e seja isto vossas consolações.
3 Hafver tålamod med mig, att jag ock må tala; och görer sedan spott af mig.
Suportai-me, e eu falarei; e depois de eu ter falado, [então] zombai.
4 Månn jag handla med en mennisko, att min ande icke skulle härutinnan ångse varda?
Por acaso eu me queixo de algum ser humano? Porém ainda que [assim fosse], por que meu espírito não se angustiaria?
5 Vänder eder hit till mig; I skolen förundra eder, och måsten lägga handena på munnen.
Olhai-me, e espantai-vos; e ponde a mão sobre a boca.
6 När jag tänker deruppå, så förskräckes jag; och ett bäfvande kommer uppå mitt kött.
Pois quando eu me lembro [disto], me assombro, e minha carne é tomada de tremor.
7 Hvi lefva då de ogudaktige, varda gamle, och växa till i ägodelar?
Por que razão os perversos vivem, envelhecem, e ainda crescem em poder?
8 Deras säd är säker omkring dem, och deras afföda är när dem.
Seus filhos progridem com eles diante de seus rostos; e seus descendentes diante de seus olhos.
9 Deras hus hafver frid för räddhåga, och Guds ris är icke öfver dem.
Suas casas têm paz, sem temor, e a vara de Deus não está contra eles.
10 Deras oxa släpper man till, ock missgår icke; deras ko kalfvar, och är icke ofruktsam.
Seus touros procriam, e não falham; suas vacas geram filhotes, e não abortam.
11 Deras unga barn gå ut såsom en hjord, och deras barn springa.
Suas crianças saem como um rebanho, e seus filhos saem dançando.
12 De fröjda sig med trummor och harpor, och äro glade med pipande;
Levantam [a voz] ao [som] de tamboril e de harpa e se alegram ao som de flauta.
13 De varda gamle med göda dagar, och förskräckas som nogast ett ögnablick för helvetet; (Sheol h7585)
Em prosperidade gastam seus dias, e em um momento descem ao Xeol. (Sheol h7585)
14 De dock säga till Gud: Gack bort ifrån oss; vi vilje intet veta af dina vägar;
Assim dizem a Deus: Afasta-te de nós, porque não queremos conhecer teus caminhos.
15 Ho är den Allsmägtige, att vi honom tjena skole? Eller hvad kan det båta oss, om vi löpe emot honom?
Quem é o Todo-Poderoso, para que o sirvamos? E de que nos aproveitará que oremos a ele?
16 Men si, deras ägodelar stå icke uti deras händer; derföre skall de ogudaktigas sinne vara långt ifrå mig.
Eis que sua prosperidade não se deve às mãos deles. Longe de mim esteja o conselho dos perversos!
17 Huru varder de ogudaktigas lykta utsläckt; och deras förderf kommer öfver dem? Han skall utskifta jämmer i sine vrede.
Quantas vezes sucede que a lâmpada dos perversos se apaga, e sua perdição vem sobre eles, [e] Deus em sua ira [lhes] reparte dores?
18 De skola varda såsom strå för vädret, och såsom agnar, hvilka stormen bortförer.
Eles serão como palha diante do vento, como o restos de palha que o turbilhão arrebata.
19 Gud förvarar hans barnom bedröfvelse; när han skall löna honom, då skall man förnimmat,
[Vós dizeis]: Deus guarda sua violência para seus filhos. Que [Deus] pague ao próprio [perverso], para que o conheça.
20 Hans ögon skola se hans förderf, och af dens Allsmägtigas vrede skall han dricka.
Seus olhos vejam sua ruína, e beba da ira do Todo-Poderoso.
21 Ty ho skall hafva behag till hans hus efter honom? Och hans månaders tal skall näppliga halft blifva.
Pois que interesse teria ele em sua casa depois de si, quando o número for cortado o número de seus meses?
22 Ho vill lära Gud, den ock dömer de höga?
Poderia alguém ensinar conhecimento a Deus, que julga [até] os que estão no alto?
23 Denne dör frisk och helbregda, rik och säll.
Alguém morre na sua força plena, estando todo tranquilo e próspero,
24 Hans mjölkekar äro full med mjölk, och hans ben varda full med märg.
Seus baldes estando cheios de leite, e o tutano de seus ossos umedecido.
25 Men en annan dör med bedröfvada själ, och hafver aldrig ätit i glädje.
Porém outro morre com amargura de alma, nunca tendo experimentado a prosperidade.
26 Och de ligga tillhopa med hvarannan i jordene, och matkar öfvertäcka dem.
Juntamente jazem no pó, e os vermes os cobrem.
27 Si, jag känner väl edra tankar, och edor vrånga anslag emot mig.
Eis que eu sei vossos pensamentos, e os mais intentos que planejais contra mim.
28 Ty I sägen: Hvar är Förstans hus? Och hvar äro hyddorna, der de ogudaktige bodde?
Porque dizeis: Onde está a casa do príncipe?, e: Onde está tenda das moradas dos perversos?
29 Talen I dock derom såsom meniga folket; och veten icke hvad de andras väsende betyder?
Por acaso não perguntastes aos que passam pelo caminho, e não conheceis seus sinais?
30 Ty den onde varder behållen intill förderfvelsens dag, och intill vredenes dag blifver han.
Que os maus são preservados no dia da destruição, [e] são livrados no dia das fúrias?
31 Ho vill säga hvad han förtjenar, när man det utvärtes anser? Ho vill vedergälla honom hvad han gör?
Quem lhe denunciará seu caminho em sua face? E quem lhe pagará pelo que ele fez?
32 Men han varder bortdragen till grafvena, och man vaktar efter honom i högomen.
Finalmente ele é levado à sepultura, e no túmulo fazem vigilância.
33 Bäckaslem behagar honom väl, och alla menniskor varda dragna efter honom; och uppå dem, som för honom varit hafva, är intet tal.
Os torrões do vale lhe são doces; e todos o seguem; e adiante dele estão inúmeros.
34 Huru trösten I mig så fåfängt, och edor svar finnas dock orätt?
Como, pois, me consolais em vão, já que vossas em vossas respostas [só] resta falsidade?
