Job 20
1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:
Naamalı Sofar şöyle yanıtladı:
2 Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;
“Sıkıntılı düşüncelerim beni yanıt vermeye zorluyor, Bu yüzden çok heyecanlıyım.
3 Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.
Beni utandıran bir azar işitiyorum, Anlayışım yanıt vermemi gerektiriyor.
4 Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;
“Bilmiyor musun eskiden beri, İnsan dünyaya geldiğinden beri,
5 Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?
Kötünün zafer çığlığı kısadır, Tanrısızın sevinciyse bir anlıktır.
6 Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,
Boyu göklere erişse, Başı bulutlara değse bile,
7 Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?
Sonsuza dek yok olacak, kendi pisliği gibi; Onu görmüş olanlar, ‘Nerede o?’ diyecekler.
8 Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.
Düş gibi uçacak, bir daha bulunamayacak, Gece görümü gibi yok olacak.
9 Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.
Kendisini görmüş olan gözler bir daha onu görmeyecek, Yaşadığı yerde artık görünmeyecektir.
10 Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.
Çocukları yoksulların lütfunu dileyecek, Malını kendi eliyle geri verecektir.
11 Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.
Kemiklerini dolduran gençlik ateşi Kendisiyle birlikte toprakta yatacak.
12 Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.
“Kötülük ağzında tatlı gözükse, Onu dilinin altına gizlese bile,
13 Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.
Tutsa, bırakmasa, Damağının altına saklasa bile,
14 Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.
Yediği yiyecek midesinde ekşiyecek, İçinde kobra zehirine dönüşecek.
15 De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.
Yuttuğu servetleri kusacak, Tanrı onları midesinden çıkaracak.
16 Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.
Kobra zehiri emecek, Engereğin zehir dişi onu öldürecek.
17 Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.
Akarsuların, bal ve ayran akan derelerin Sefasını süremeyecek.
18 Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.
Zahmetle kazandığını Yemeden geri verecek, Elde ettiği kazancın tadını çıkaramayacak.
19 Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;
Çünkü yoksulları ezip yüzüstü bıraktı, Kendi yapmadığı evi zorla aldı.
20 Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.
“Hırsı yüzünden rahat nedir bilmedi, Serveti onu kurtaramayacak.
21 Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.
Yediğinden artakalan olmadı, Bu yüzden bolluğu uzun sürmeyecek.
22 Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.
Varlık içinde yokluk çekecek, Sıkıntı tepesine binecek.
23 Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.
Karnını tıka basa doyurduğunda, Tanrı kızgın öfkesini ondan çıkaracak, Üzerine gazap yağdıracak.
24 Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.
Demir silahtan kaçacak olsa, Tunç ok onu delip geçecek.
25 Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.
Çekilince ok sırtından, Parıldayan ucu ödünden çıkacak, Dehşet çökecek üzerine.
26 Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.
Koyu karanlık onun hazinelerini gözlüyor. Körüklenmemiş ateş onu yiyip bitirecek, Çadırında artakalanı tüketecek.
27 Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.
Suçunu gökler açığa çıkaracak, Yeryüzü ona karşı ayaklanacak.
28 Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.
Varlığını seller, Azgın sular götürecek Tanrı'nın öfkelendiği gün.
29 Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.
Budur kötünün Tanrı'dan aldığı pay, Budur Tanrı'nın ona verdiği miras.”
