< Job 20 >
1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:
Y respondió Zofar naamatita, y dijo:
2 Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;
Por cierto mis pensamientos me hacen responder, y por tanto me apresuro.
3 Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.
La reprensión de mi censura he oído, y me hace responder el espíritu de mi inteligencia.
4 Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;
¿No sabes esto que fue siempre, desde el tiempo que fue puesto el hombre sobre la tierra,
5 Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?
que la alegría de los impíos es breve, y el gozo del hipócrita por un momento?
6 Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,
Si subiere su altura hasta el cielo, y su cabeza tocare en las nubes,
7 Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?
con su mismo estiércol perecerá para siempre; los que le hubieren visto, dirán: ¿Qué es de él?
8 Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.
Como sueño volará, y no será hallado; y se disipará como visión nocturna.
9 Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.
El ojo que le habrá visto, nunca más le vera; ni su lugar le echará más de ver.
10 Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.
Sus hijos pobres andarán rogando; y sus manos devolverán lo que él robó.
11 Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.
Sus huesos están llenos de los pecados de su juventud, y con él serán sepultados en el polvo.
12 Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.
Si el mal se endulzó en su boca, si lo ocultaba debajo de su lengua;
13 Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.
si le parecía bien, y no lo dejaba, sino que lo detenía entre su paladar;
14 Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.
su comida se mudará en sus entrañas, hiel de áspides será dentro de él.
15 De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.
Comió haciendas, mas las vomitará; de su vientre las sacará Dios.
16 Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.
Veneno de áspides chupará; lo matará lengua de víbora.
17 Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.
No verá los arroyos, las riberas de los ríos de miel y de manteca.
18 Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.
Restituirá el trabajo ajeno conforme a la hacienda que tomó; y no tragará, ni gozará.
19 Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;
Por cuanto quebrantó y desamparó a los pobres, robó casas, y no las edificó;
20 Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.
por tanto, no sentirá él sosiego en su vientre, ni escapará con su codicia.
21 Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.
No quedó nada que no comiese; por tanto su bien no será durable.
22 Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.
Cuando fuere lleno su bastimento, tendrá angustia; las manos todas de los malvados vendrán sobre él.
23 Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.
Cuando se pusiere a llenar su vientre, Dios enviará sobre él el furor de su ira, y la hará llover sobre él y sobre su comida.
24 Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.
Huirá de las armas de hierro, y el arco de acero le atravesará.
25 Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.
Desenvainará y sacará saeta de su aljaba, y relumbrante pasará por su hiel; sobre él vendrán terrores.
26 Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.
Todas tinieblas están guardadas para sus secretos; fuego no soplado lo devorará; su sucesor será quebrantado en su tienda.
27 Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.
Los cielos descubrirán su iniquidad, y la tierra se levantará contra él.
28 Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.
Los renuevos de su casa serán trasportados; serán derramados en el día de su furor.
29 Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.
Esta es la parte que Dios apareja al hombre impío, y la heredad que Dios le señala por su palabra.