Job 20

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Allora Tsofar di Naama rispose e disse:

2 Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;

“Quel che tu dici mi spinge a risponderti e ne suscita in me il fervido impulso.

3 Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.

Ho udito rimproveri che mi fanno oltraggio; ma lo spirito mio mi darà una risposta assennata.

4 Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;

Non lo sai tu che in ogni tempo, da che l’uomo è stato posto sulla terra,

5 Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?

il trionfo de’ malvagi è breve, e la gioia degli empi non dura che un istante?

6 Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,

Quando la sua altezza giungesse fino al cielo ed il suo capo toccasse le nubi,

7 Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?

l’empio perirà per sempre come lo sterco suo; quelli che lo vedevano diranno: “Dov’è?”

8 Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.

Se ne volerà via come un sogno, e non si troverà più; dileguerà come una visione notturna.

9 Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.

L’occhio che lo guardava, cesserà di vederlo, e la sua dimora più non lo scorgerà.

10 Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.

I suoi figli si raccomanderanno ai poveri, e le sue mani restituiranno la sua ricchezza.

11 Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.

Il vigor giovanile che gli riempiva l’ossa giacerà nella polvere con lui.

12 Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.

Il male è dolce alla sua bocca, se lo nasconde sotto la lingua,

13 Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.

lo risparmia, non lo lascia andar giù, lo trattiene sotto al suo palato:

14 Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.

ma il cibo gli si trasforma nelle viscere, e gli diventa in corpo veleno d’aspide.

15 De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.

Ha trangugiato ricchezze e le vomiterà; Iddio stesso gliele ricaccerà dal ventre.

16 Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.

Ha succhiato veleno d’aspide, la lingua della vipera l’ucciderà.

17 Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.

Non godrà più la vista d’acque perenni, né di rivi fluenti di miele e di latte.

18 Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.

Renderà il frutto delle sue fatiche, senza poterlo ingoiare. Pari alla sua ricchezza sarà la restituzione che ne dovrà fare, e così non godrà dei suoi beni.

19 Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;

Perché ha oppresso e abbandonato il povero, s’è impadronito di case che non avea costruite;

20 Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.

perché la sua ingordigia non conobbe requie, egli non salverà nulla di ciò che ha tanto bramato.

21 Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.

La sua voracità non risparmiava nulla, perciò il suo benessere non durerà.

22 Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.

Nel colmo dell’abbondanza, si troverà in penuria; la mano di chiunque ebbe a soffrir tormenti si leverà contro lui.

23 Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.

Quando starà per riempirsi il ventre, ecco Iddio manderà contro a lui l’ardor della sua ira; gliela farà piovere addosso per servirgli di cibo.

24 Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.

Se scampa alle armi di ferro, lo trafigge l’arco di rame.

25 Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.

Si strappa il dardo, esso gli esce dal corpo, la punta sfolgorante gli vien fuori dal fiele, lo assalgono i terrori della morte.

26 Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.

Buio profondo è riservato a’ suoi tesori; lo consumerà un fuoco non attizzato dall’uomo, che divorerà quel che resta nella sua tenda.

27 Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.

Il cielo rivelerà la sua iniquità, e la terra insorgerà contro di lui.

28 Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.

Le rendite della sua casa se n’andranno, portate via nel giorno dell’ira di Dio.

29 Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.

Tale la parte che Dio riserba all’empio, tale il retaggio che Dio gli destina”.