Job 20

1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:

Tsophar de Naama prit la parole et dit:

2 Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;

Mes pensées me forcent à répondre, Et mon agitation ne peut se contenir.

3 Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.

J’ai entendu des reproches qui m’outragent; Le souffle de mon intelligence donnera la réplique.

4 Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;

Ne sais-tu pas que, de tout temps, Depuis que l’homme a été placé sur la terre,

5 Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?

Le triomphe des méchants a été court, Et la joie de l’impie momentanée?

6 Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,

Quand il s’élèverait jusqu’aux cieux, Et que sa tête toucherait aux nues,

7 Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?

Il périra pour toujours comme son ordure, Et ceux qui le voyaient diront: Où est-il?

8 Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.

Il s’envolera comme un songe, et on ne le trouvera plus; Il disparaîtra comme une vision nocturne;

9 Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.

L’œil qui le regardait ne le regardera plus, Le lieu qu’il habitait ne l’apercevra plus.

10 Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.

Ses fils seront assaillis par les pauvres, Et ses mains restitueront ce qu’il a pris par violence.

11 Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.

La vigueur de la jeunesse, qui remplissait ses membres, Aura sa couche avec lui dans la poussière.

12 Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.

Le mal était doux à sa bouche, Il le cachait sous sa langue,

13 Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.

Il le savourait sans l’abandonner, Il le retenait au milieu de son palais;

14 Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.

Mais sa nourriture se transformera dans ses entrailles, Elle deviendra dans son corps un venin d’aspic.

15 De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.

Il a englouti des richesses, il les vomira; Dieu les chassera de son ventre.

16 Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.

Il a sucé du venin d’aspic, La langue de la vipère le tuera.

17 Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.

Il ne reposera plus ses regards sur les ruisseaux, Sur les torrents, sur les fleuves de miel et de lait.

18 Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.

Il rendra ce qu’il a gagné, et n’en profitera plus; Il restituera tout ce qu’il a pris, et n’en jouira plus.

19 Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;

Car il a opprimé, délaissé les pauvres, Il a ruiné des maisons et ne les a pas rétablies.

20 Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.

Son avidité n’a point connu de bornes; Mais il ne sauvera pas ce qu’il avait de plus cher.

21 Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.

Rien n’échappait à sa voracité; Mais son bien-être ne durera pas.

22 Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.

Au milieu de l’abondance il sera dans la détresse; La main de tous les misérables se lèvera sur lui.

23 Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.

Et voici, pour lui remplir le ventre, Dieu enverra sur lui le feu de sa colère, Et le rassasiera par une pluie de traits.

24 Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.

S’il échappe aux armes de fer, L’arc d’airain le transpercera.

25 Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.

Il arrache de son corps le trait, Qui étincelle au sortir de ses entrailles, Et il est en proie aux terreurs de la mort.

26 Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.

Toutes les calamités sont réservées à ses trésors; Il sera consumé par un feu que n’allumera point l’homme, Et ce qui restera dans sa tente en deviendra la pâture.

27 Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.

Les cieux dévoileront son iniquité, Et la terre s’élèvera contre lui.

28 Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.

Les revenus de sa maison seront emportés, Ils disparaîtront au jour de la colère de Dieu.

29 Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.

Telle est la part que Dieu réserve au méchant, Tel est l’héritage que Dieu lui destine.