Job 20
1 Då svarade Zophar af Naema, och sade:
Te phoeiah Naamathi Zophar loh a doo tih,
2 Deruppå måste jag svara, och kan icke bida;
“Te dongah ka pomnah kai n'thuung tih kamah khuiah ka tawn uh coeng dongah ni.
3 Och vill gerna höra, ho mig det straffa och lasta skall; ty mins förstånds ande skall svara för mig.
Ka thuituennah he mingthae la ka yaak dongah ka yakmingnah dongah mueihla loh kai n'doo.
4 Vetst du icke, att alltid så tillgånget är, ifrå den tiden menniskorna på jordene varit hafva;
Suen lamloh diklai dongah hlang a khueh parhi te na ming a?
5 Att de ogudaktigas berömmelse står icke länge, och skrymtares glädje varar ett ögnablick?
Halang kah omngaih laa tah yoei tih lailak kah kohoenah khaw mikhaptok hil mai ni.
6 Om hans höjd än räckte upp i himmelen, och hans hufvud komme intill skyn,
A thinlennah te vaan duela cet tih a lu loh khomai duela puet cakhaw,
7 Så måste han dock på sistone förgås såsom träck; så att de, som se uppå honom, skola säga: Hvar är han?
a aek bangla a yoeyah la milh vetih anih aka hmu rhoek loh, “Anih ta?” a ti uh ni.
8 Såsom en dröm förgår, så skall han ej heller funnen varda; och såsom en syn, den om nattena försvinner.
Mang bangla a ding phoeiah tah anih te hmu uh pawh. Khoyin kah olphong bangla khum hmata.
9 Det öga, som honom sett hafver, det ser honom intet mer; och hans rum skall icke mer se honom.
A mik loh a hmuh khaw rhaep mahpawh. Anih te amah hmuen ah mae voel mahpawh.
10 Hans barn skola tigga gå, och hans hand skall gifva honom vedermödo till löna.
A ca rhoek loh tattloel rhoek te a moeithen uh tih a kut loh a thahuem te a mael uh.
11 Hans ben skola umgälla hans ungdoms synder; och skola lägga sig i jordene med honom.
A rhuh tah a cacawn rhoek bangla hah uh dae a cacawn rhoek khaw amah neh laipi dongah ni a. yalh eh.
12 Om än ondskan smakar honom väl uti hans mun, skall hon dock fela honom på hans tungo.
A ka dongah tui mai cakhaw boethae te a lai hmui ah a thuh.
13 Hon skall varda förhållen, och icke tillåten; och skall varda honom förtagen i hans hals.
Te te a hnaih tih a toeng pawt dongah a ka khui la a ma-uem.
14 Hans mat skall förvända sig i hans buk uti ormagalla.
A bung khuikah a buh te a khui ah minta sue la poeh ni.
15 De ägodelar, som han uppsvulgit hafver, måste han åter utspy; och Gud skall drifva dem utu hans buk.
Khuehtawn a dolh vaengah a bung khui lamloh lok vetih anih te Pathen loh a talh ni.
16 Han skall suga huggormagalla, och ormatunga skall dräpa honom.
Minta sue loh a khut vetih rhulthae lai loh amah a ngawn ni.
17 Han skall icke få se de strömmar eller vattubäckar, som med hannog och smör flyta.
Soklong, tuiva neh khorha kah khoitui neh suknaeng te hmuh mahpawh.
18 Han skall arbeta, och intet nyttjat; och hans ägodelar skola varda annars mans, så att han icke skall hafva hugnad utaf dem.
Thatloh phu te a thuung akhaw a hnothung kah thadueng bangla a dolh pawt dongah yoka pawh.
19 Förty han hafver undertryckt och förlåtit den fattiga; han hafver rifvit till sig hus, de han intet byggt hafver;
tattloel te a neet phoeiah amah loh a sak mueh im te a hnoo sak tih a rawth pah.
20 Ty hans buk kunde icke full varda; och skall icke igenom sina kosteliga ägodelar undkomma.
A bungko lamkah thayoeituipan te ming pawt tih a nai nen khaw loeih pawh.
21 Af hans mat skall intet qvart vara; derföre skola hans goda dagar intet varaktige blifva.
A caak ham caknoi om pawh. Te dongah a thennah poem hae mahpawh.
22 Om han än öfverflödar, och hafver nog, skall honom dock likväl ångest ske; alla händers möda skall öfver honom komma.
A khuehtawn neh a hah vaengah anih te a daengdaeh vetih thakthaekung kah kut boeih te anih soah thoeng ni.
23 Hans buk skall honom en gång full varda; och han skall sända sina vredes grymhet öfver honom; han skall öfver honom regna låta sina strid.
Anih bung hah sak ham a taengah amah kah thintoek thinsa a tueih pah vetih a buhcak te anih soah a tlan sak.
24 Han skall fly för jernharnesk, och kopparbågen skall förjaga honom.
Thicung lungpok haica lamloh yong dae anih te rhohum lii loh a kah.
25 Ett draget svärd skall gå igenom honom, och svärds blänkande, som honom skall bittert varda, skall med förskräckelse gå öfver honom.
A yueh vaengah a pumpu lamloh a pawlh pah. Te vaengah a hmuet khui lamkah mueirhih te amah soah rhaek la a caeh pah ni.
26 Intet mörker är, som honom skyla må; en eld skall förtära honom, den intet uppblåst är; och den som qvar blifver i hans hyddo, honom skall illa gå.
Hmaisuep cungkuem te khoem hamla a tung. A hmuh mueh hmai loh anih te a hlawp vetih a dap kah rhaengnaeng khaw a talh pah ni.
27 Himmelen skall uppenbara hans ondsko, och jorden skall sätta sig upp emot honom.
Anih kathaesainah te vaan loh a hliphen uh vetih diklai loh amah taengah a tai pah ni.
28 Hans säd i hans huse skall bortförd varda, förspilld uti hans vredes dag.
A thintoeknah hnin ah tah a im kah cangpai khaw a poelyoe pah vetih a hawk pah ni.
29 Detta är en ogudaktigs menniskos lön när Gudi, och hans ords arf när Gudi.
Halang hlang loh tebang khoyo te Pathen taeng lamkah a dang tih Pathen loh a ol rho la a khueh pah,” a ti.
