Job 18
1 Då svarade Bildad af Suah, och sade:
Respondens autem Baldad Suhites, dixit:
2 När viljen I göra en ända på att tala? Akter dock till; sedan vilje vi tala.
Usque ad quem finem verba jactabitis? intelligite prius, et sic loquamur.
3 Hvi varde vi aktade ( för dig ) såsom oskälig djur, och äre så orene för edor ögon?
Quare reputati sumus ut jumenta, et sorduimus coram vobis?
4 Vill du brista för hätskhets skull? Menar du, att för dina skull skall jorden öfvergifven varda, och hälleberget utaf sitt rum försatt varda?
Qui perdis animam tuam in furore tuo, numquid propter te derelinquetur terra, et transferentur rupes de loco suo?
5 Och skall dens ogudaktigas ljus utslockna, och gnistan af hans eld skall intet lysa.
Nonne lux impii extinguetur, nec splendebit flamma ignis ejus?
6 Ljuset i hans hyddo skall varda till mörker, och hans lykta öfver honom skall utsläckt varda.
Lux obtenebrescet in tabernaculo illius, et lucerna quæ super eum est extinguetur.
7 Hans håfvors tillgångar skola varda trånga, och hans anslag skall fela honom;
Arctabuntur gressus virtutis ejus, et præcipitabit eum consilium suum.
8 Ty han är med sina fötter förd i snarona, och vandrar i nätet.
Immisit enim in rete pedes suos, et in maculis ejus ambulat.
9 En snara skall hålla hans häl, och de törstige skola få fatt på honom.
Tenebitur planta illius laqueo, et exardescet contra eum sitis.
10 Hans snara är lagd på jordene, och hans gildre på hans stig.
Abscondita est in terra pedica ejus, et decipula illius super semitam.
11 På alla sidor skola hastig förfärelse förskräcka honom, så att han icke skall veta hvartut han skall.
Undique terrebunt eum formidines, et involvent pedes ejus.
12 Hunger skall blifva hans håfvor, och uselhet skall blifva honom tillredd, och hänga vid honom.
Attenuetur fame robur ejus, et inedia invadat costas illius.
13 Hans huds starkhet skall förtärd varda, och hans starkhet skall dödsens Förste förtära.
Devoret pulchritudinem cutis ejus; consumat brachia illius primogenita mors.
14 Hans tröst skall utrotas utu hans hyddo, och de skola drifva honom till förskräckelsens Konung.
Avellatur de tabernaculo suo fiducia ejus, et calcet super eum, quasi rex, interitus.
15 Uti hans hyddo skall intet blifva; öfver hans palats skall svafvel strödt varda.
Habitent in tabernaculo illius socii ejus qui non est; aspergatur in tabernaculo ejus sulphur.
16 Nedantill skola hans rötter förtorkas, och ofvanuppå afskäras hans säd.
Deorsum radices ejus siccentur: sursum autem atteratur messis ejus.
17 Hans åminnelse skall förgås i landena, och skall intet namn hafva på gatone.
Memoria illius pereat de terra, et non celebretur nomen ejus in plateis.
18 Han skall fördrifven varda ifrå ljusena i mörkret, och af jordene bortkastad varda.
Expellet eum de luce in tenebras, et de orbe transferet eum.
19 Han skall ingen barn hafva, och ingen barnabarn i sin folk; honom skall ingen qvar blifva i hans slägt.
Non erit semen ejus, neque progenies in populo suo, nec ullæ reliquiæ in regionibus ejus.
20 De som efter honom komma, skola gifva sig öfver hans dag; och dem, som för honom äro, skall fruktan uppå komma.
In die ejus stupebunt novissimi, et primos invadet horror.
21 Detta är dens orättfärdigas boning; och detta är rummet till honom, som intet vet af Gudi.
Hæc sunt ergo tabernacula iniqui, et iste locus ejus qui ignorat Deum.
