Job 18

1 Då svarade Bildad af Suah, och sade:

Da svarede Bildad, Sukiten, og sagde:

2 När viljen I göra en ända på att tala? Akter dock till; sedan vilje vi tala.

Naar ville I gøre Ende paa Ord? forstaar først, og derefter ville vi tale.

3 Hvi varde vi aktade ( för dig ) såsom oskälig djur, och äre så orene för edor ögon?

Hvorfor blive vi agtede som Fæ og ere blevne urene for eders Øjne?

4 Vill du brista för hätskhets skull? Menar du, att för dina skull skall jorden öfvergifven varda, och hälleberget utaf sitt rum försatt varda?

O du, som sønderslider din Sjæl i din Vrede, mon Jorden skal ligge forladt for din Skyld og en Klippe flyttes fra sit Sted?

5 Och skall dens ogudaktigas ljus utslockna, och gnistan af hans eld skall intet lysa.

Ja den ugudeliges Lys skal udslukkes, og hans Ilds Lue skal ikke skinne.

6 Ljuset i hans hyddo skall varda till mörker, och hans lykta öfver honom skall utsläckt varda.

Lyset skal blive mørkt i hans Telt, og hans Lampe over ham skal udslukkes.

7 Hans håfvors tillgångar skola varda trånga, och hans anslag skall fela honom;

Hans Krafts Skridt skulle indsnævres, og hans eget Raad skal styrte ham.

8 Ty han är med sina fötter förd i snarona, och vandrar i nätet.

Thi han føres i Garnet ved sine egne Fødder, og han vandrer over et Net;

9 En snara skall hålla hans häl, och de törstige skola få fatt på honom.

Snaren holder ham om Hælen, Strikken snører sig fast om ham;

10 Hans snara är lagd på jordene, och hans gildre på hans stig.

Garnet for ham ligger skjult paa Jorden, og Fælden for ham ved Stien;

11 På alla sidor skola hastig förfärelse förskräcka honom, så att han icke skall veta hvartut han skall.

Rædsler forfærde ham trindt omkring, og de drive ham hid og did, hvor han gaar;

12 Hunger skall blifva hans håfvor, och uselhet skall blifva honom tillredd, och hänga vid honom.

hans Kraft vansmægter af Hunger, og Ulykke er beredt til hans Side.

13 Hans huds starkhet skall förtärd varda, och hans starkhet skall dödsens Förste förtära.

Lemmerne under hans Hud skal Dødens førstefødte fortære, ja hans Lemmer skal den fortære.

14 Hans tröst skall utrotas utu hans hyddo, och de skola drifva honom till förskräckelsens Konung.

Han rives op fra sit Telt, som var hans Tillid, og han føres frem til Rædslernes Konge.

15 Uti hans hyddo skall intet blifva; öfver hans palats skall svafvel strödt varda.

Der skal bo i hans Telt, hvad der ikke hører ham til; Svovl skal strøs over hans Bolig.

16 Nedantill skola hans rötter förtorkas, och ofvanuppå afskäras hans säd.

Hans Rødder skulle tørres nedentil, og oventil skal hans Gren afskæres.

17 Hans åminnelse skall förgås i landena, och skall intet namn hafva på gatone.

Hans Ihukommelse skal udslettes af Landet, og han skal intet Navn have paa Gaderne.

18 Han skall fördrifven varda ifrå ljusena i mörkret, och af jordene bortkastad varda.

De skulle udstøde ham fra Lyset til Mørket og bortjage ham fra Jorderige.

19 Han skall ingen barn hafva, och ingen barnabarn i sin folk; honom skall ingen qvar blifva i hans slägt.

Han skal ikke have en Søn og ej en Sønnesøn iblandt sit Folk, og der skal ingen blive tilovers i hans Boliger.

20 De som efter honom komma, skola gifva sig öfver hans dag; och dem, som för honom äro, skall fruktan uppå komma.

Efterkommerne skulle forskrækkes over hans Dag, og de gamle skulle betages af Forfærdelse.

21 Detta är dens orättfärdigas boning; och detta är rummet till honom, som intet vet af Gudi.

Visselig, saadanne ere den uretfærdiges Boliger og saadant dens Sted, som ikke kender Gud.