Job 17
1 Min ande är svag, och mine dagar äro afkortade, och grafven är för handene.
Spirit my it is broken days my they are extinguished grave [belong] to me.
2 Ingen är bedragen af mig; likväl måste mitt öga derföre blifva i bedröfvelse.
Not mockeries [are] with me and on rebelling they may it dwell eye my.
3 Om du än ville hafva borgen af mig; ho ville lofva för mig?
Make! please stand surety for me with yourself who? that to hand my will he strike himself.
4 Förstånd hafver du för deras hjerta fördolt; derföre skall du icke upphöja dem.
For heart their you have kept from understanding there-fore not you will exalt [them].
5 Han rosar fast bytet för sinom vännom; men hans barnas ögon skola försmäkta.
For a share he tells friends and [the] eyes of children his they will fail.
6 Han hafver satt mig till ett ordspråk ibland folk, och jag måste vara ett under ibland dem.
And he has set me to use a proverb peoples and a spitting to [the] face I am.
7 Mitt ansigte är mörkt vordet för sorgs skull, och all min ledamot äro såsom en skugge.
And it has grown dim from grief eye my and members my [are] like shadow all of them.
8 Öfver detta varda de rättfärdige häpne, och de oskyldige varda sättande sig emot skrymtarena.
They are appalled upright [people] on this and [the] innocent on [the] godless he will rouse himself.
9 Den rättfärdige varder behållandes sin väg, och den som rena händer hafver, varder stark blifvandes.
And he may hold [the] righteous way his and [the] clean of hands he will increase strength.
10 Nu väl, vänder eder alle hit, och kommer; jag varder dock icke finnandes någon visan ibland eder.
And but all of them you will return and come please and not I will find among you a wise [person].
11 Mine dagar äro förgångne; min anslag äro förskingrade, som mitt hjerta besatt hafva;
Days my they have passed plans my they have been torn apart [the] wishes of heart my.
12 Och hafva gjort dag af nattene, och af dagenom natt.
Night into day they make light [is] near from before darkness.
13 Om än jag fast länge bidde, så är dock helvetet mitt hus, och min säng är i mörkrena uppgjord. (Sheol h7585)
If I will hope for Sheol home my in the darkness I have spread out beds my. (Sheol h7585)
14 Förgängelsen kallade jag min fader, och matkarna mina moder, och mina syster.
To the pit I have called out [are] father my you O mother my and sister my to the maggot.
15 Efter hvad skall jag bida? Och ho aktar mitt hopp?
And where? then [is] hope my and hope my who? will he observe it.
